- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / I. /
168

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A eller Ö - 9.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lilly hade hela den dagen varit vid det miserablaste
lynne. Hon kände en oupphörlig lust att gråta, men det
var hon för stolt till. Följden af denna strid mellan
stoltheten och gråtlusten var att hon gick och såg sur ut, något
söm klädde henne högst illa, och var högst ovanligt. Hon
såg icke ens åt Birger, och denne på sitt håll sökte hålla
sig så rak som möjligt. Majoren hade för mycket att göra
med sjelfva festen för att så noga lägga märke till sin
Lillys förändrade skick, och 0111 han också gjorde det ibland,
så tillskref han allt en ganska vanlig liten afund, som
förekommer äfven emellan de bästa syskon. Han hade
ingenting hört om äfventyret på sjön, och var således i det
fallet helt och hållet lugn. Men på måndagsmorgonen
började han smått fundera vid sin pipa,
livad det egentligen
skulle kunna vara åt hans tös, och medan han gick fram
och tillbaka nere i parken, tänkte han för sig sjelf:

“Jag skall min själ ta’ flickungen i majorsförhör, det
kan hon lita på! Hon var inte sig lik i går. Och Birger

— - deu var hon ackurat oartig emot! Anamma! Skulle
pojken varit näsvis på något sätt? Får lof att ha reda på
det der!“

Och medan majoren funderade på detta, kom han, utan
att tänka derpå, nedåt parkgrindame, och just som han
ämnade vända om igen, fick han se Mjölnar-Johannes komma
från landsvägen och vika af för att öppna grinden och gå in.

Majoren stannade.

“Gu’ morron, herr majorn,“
hetsade Johannes och
rättade på sig med mössan i handen;
han hade året förut
exercerat beväring och rättningen satt i honom ännu.

“God dag, kära Johannes! Ilvart ska’ du styra af om
du får rå dig- sjelf? Vill du mig något?“

“Nej,“ menade Johannes litet förlägen, “det ä’ fäll
såsom så att jag skulle tala ve’ den der stu den therm som
ä’ ifrån Upsala.“

“Jaså, brorson min?“

“Nej, den andre,“ sade Johannes, och tog ett
betänksamt tag bakom örat.

“Nå, hvad vill du honom då?“

“Ja, si jag skulle
tall lemna igen den hära boka, för
den hade fäll fallit ur ficka’ när vi torka’ kläderna åt
honom i fredasse.“

“Torka’ ni kläderna åt honom? Hvad vill det säga?“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:37 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhsvv/1/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free