- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / I. /
242

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fröknar - 10.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

marskalkarne en af brudgummens ungdomsvänner, som med klara
och strålande blickar betraktade brudens första tärna, den
nu fullt utbildade och till en vacker, ödmjuk och
hjertebildad qvinna uppvuxna Mina; och de blickarne talade ett
så ömt och så allvarligt språk, och tärnans fina kinder
rodnade så skärt, att fru Anderson i höjden af sin moderliga
förtjusning hviskade till sin glade och lycklige gubbe,
som stod försjunken i betraktande af sin så mycket
beundrade ‘Schuh‘:

“Ser du, Anderson! Ser du hur professorn tittar på
Mina, du — och ser du hur hon rodnar och slår ned ögonen?
Friar inte han i morgon dag, så vill jag vara skapt
som en ...“ — nors, tänkte fru Anderson säga, ty hon
hade, som sagdt är, sina återfall; men hon hejdade sig och
sade i stället: “så vill jag vara en toka, som jag var förut!
Du ska’ få se att han friar!“

“Nå, då bli båda fröknarna försörjda!“ svarade herr
Anderson leende.

“Anderson lilla! Du får inte kalla Mina för fröken,
för det påminner mig om det förflutna!“

“Än se’n, gumman min? Hade det inte varit, så vore
vi inte hvad vi nu ä’! Då vore Mina ännu en dålig
fröken, som inte visste så mycket som en bra mamsell, i
stället för att hon nu är en bra mamsell, som vet mera
än en dålig fröken!“

“Jaja, du har rätt, min gubbe lilla,“ sade fru Regina
hviskande i det hon tryckte mannens hand. “Det är
detsamma hvad man är, bara man är bra! Men svårt var det
att få den lärdomen i sig, det minns jag!“

“Derför sitter den så mycket stadigare, också!“
menade herr Anderson.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:37 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhsvv/1/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free