Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickan med grafkransarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter en vecka fick jag bud från baronen. Han bad
mig komma upp en middagsstund, men som jag då inte
hade tid, och helst kom när mina patienter trodde sig*
temligen säkra för mig, så gick jag upp en morgon klockan
nio i stället. Betjenten, en lång lymmel med taljade
mustascher, såg förlägen ut och ville inte släppa mig in,
men jag sade, att jag var efterskickad och att jag skulle
in, och att han genast borde anmäla mig, så vida han ville
behålla sin tjenst. Det satte fötter under göken, och jag
var honom tätt i hälarae, så att just som han hade anmält
och baron började ropa: “bed honom dra’ åt..stod jag
inne i rummet, tillräckligt oförberedt för att se skymten
af en ljus..klädning försvinna genom en dörr midtemot den,
genom hvilken jag kom in. Betjenten for ut efter, samma
väg, och jag böljade genast med den förklaringen, att jag
inte hade tid på middagen och derför måste komma så der
olägligt.
“Hade jag vetat, att jag skulle skrämma din fru, så
hade jag väl dröjt tills betjenten kommit tillbaka,4/ sade
jag, i det jag satte mig ner bredvid sängen och böljade
göra mig underrättad om hans helsa. Det var kostligt att
se hans ansträngningar att kufva sin förargelse och hålla
god min, och hela konsultationen var för öfrigt temligen
öfverflödig. Han var komplett förstörd, och det sade jag
honom också rent ut, och höll dessutom en ganska amper
predikan för gunstig junkern, samt fick honom slutligen
temligen spak. Han lofvade att följa mina råd och jag å
min sida lofvade att komma upp dagen derpå. När jag
kom ner för trappan — friherrinnan hade sin våning en
trappa upp, — kom hennes kammarjungfru ut och bad,
att jag skulle stiga in till friherrinnan, som önskade tala
med mig. -Flickan såg rätt bra ut, och var klädd i ljus
klädning, och när jag frågade henne, om friherrinnan skickat
henne upp på morgonen för att fråga hur baron mådde,
så såg hon mägta förlägen ut och snodde af framför mig
i full fart in i salongen.
Friherrinnan kom in, och jag sade henne helt ärligt
hvad jag förut sagt mannen och tilläde, att hon borde
vaka öfver hans lefnadssätt, såvida hon inte ville blifva
enka inom ett par år.“
“Nå, hvad svarade hon på det?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>