Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den starkaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Skall jag?"
“Ja visst ska’ du? Hvem skulle jag annars mena?"
“Men farbror sa’ ju i middags ..."
“Det angår dig inte hvad jag sa i middags, nu säger
jag, att du skall gå med mig ner! Jag förlåter dig för
den här gången och nu ska’ du få äta.“
“Tack farbror, men nu är jag inte hungrig längre.“
“Är du inte? Hvad har du då blifvit mätt af? Att
sluka väder? Du kommer med, och du äter, dermed är
den saken slut!“
“Hvilket olidligt tyranni!“ mumlad^ Harald för sig
sjelf, i det han följde öfversten utför trappan, “det var då
väl, att pigan tappade soppan, annars kunde jag inte äta
en bit!"
Nedkommen i förstugan, med Harald bakom sig, mötte
Öfversten Berna, som just nu kom ut från sitt rum i
den yttersta förskräckelse. Pigan hade nämligen rusat in
till henne och omtalat sitt missöde och den beskedliga
fröken hade just kastat öfver sig en schal, för att ge sig af
ut i full nervskakning och söka upp kaptenen, som hon
ansåg vara den enda, som kunde rädda sig. Yid åsynen af
brodern var hon nära att digna ned till golfvet, och kröp
så tätt intill väggen som hon kunde, liksom en skolflicka,
som är rädd för en örfil.
"Jo, du ser ut som en ertappad synderska!" röt
öfversten emot henne; "var det du, som ämnade skicka upp
soppan till junker här ?“
“Sö-ö-ö-ta du-u-u..stammade Berna med hackande
tänder, medan Harald bakom öfverstens rygg vinkade åt
henne, att hon ingenting skulle yppa, “jag... jag ..
"Söta inte hit! Svara mig kort och godt, var det du?"
"Ja!" suckade Berna med ett utseende, som om hon
väntat ett dråpslag.
"Fastän jag hade förbjudit det?"
"Jag kunde inte stå ut med, att han skulle svälta,
och ... jag tyckte att..
"Du tycker ingenting! Det är jag, som befaller här
i huset och ingen^annan, kom ihog det! Hvar är Valborg?"
"Hon gick ut med kapten, strax vi hade ätit."
"Gick hon ut? Hvad sju tusan, hade du ingenting åt
henne att göra? Ska’ hon springa kring landsvägame med
den der gamla token?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
