- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / II. /
102

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den starkaste

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dar på dig, och så ska ni bli förlofvade tvärt, och
giftermål till våren."

"Är det möjligt?" ropade Harald utom sig af glädje,
i det han fattade öfverstens händer; "farbror har ingenting
emot det... farbror ger sitt samtycke ?"

"Ja, visst tusan l Men släpp mina händer, jag tycker
inte om något pjåsk, det vet du! Enda sättet att få folk
af dig, är väl i alla fall att gifta dig med en bra flicka,
och Valborg tycks vara den som vet hvar skåpet ska stå!
Men ett vilkor: du ska läsa dugtigt och vara med om det
praktiska af landtbruket också. Och inga Stockholmsfärder,
hor du det... det första snedsprång du gör, så är det slut
med alltsammans. Se så der, nu är den saken klar. Kom
nu, så gå vi ut till de andra; det ska väl snart ätas, kan
jag tro, och det går inte an att stå här och lägga råd
vidare om det som redan är afgjordt!"

"Ja, men," sade Harald dröjande, "om Valborg skulle
ha andra tankar... om hon nekar."

"Nekar?" svarade öfversten förvånad; "det vill jag
just råda henne till! Valborg lyder mig, det ska jag bli
man för."

"Men om hennes hjerta ..."

"Hjerta mig hit och dit! Hvad är det för prat!
Duger du inte till så mycket som att göra dig omtyckt af

en flickunge, så ger jag dig sju tusan! Kom nu!"

Och dermed sköt öfversten Harald framför sig ut i
salen, i den fasta och lugna öfvertygelsen, att han bara
behöfde vinka för att få hela verlden att lyda sig. Han
anade sannerligen icke då, att han gjort upp sin räkning
utan värden.

Det första, som både öfversten och Harald flngo sigte

på, när de kommo ut, var Valborg, som dansade fransäs

med kommissarien, hvilken gjorde de mest förtviflade
batte-manger i figuren, så att frackskörten stodo ut från hans
runda figur som taggame från en hästkastanje. Vis å vis
dem dansade Hall och dottern till nuvarande kronofogden,
en ljushårig tärna som gått igenom lärarinneseminarium,
och derför anågs som ett lärdomsljus i hela socknen. Både
öfversten och Harald sågo med växande förargelse, att
Valborg och förvaltaren, som behandlade sina respektive
moitiéer med ganska mycken köld, deremot pratade mycket
lifligt med hvarandra, när de möttes i de olika turerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/2/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free