- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / II. /
115

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den starkaste

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vetande i sitt hjerta en känsla, som förut endast var en
halfinedveten aning, och det besynnerligaste af allt var, att
nu skrämde den henne icke mera, som den gjort förut.
Tvärtom, hon tyckte att hon tillfrisknade i och genom den,
och från denna eftermiddag räknade hon sitt egentliga
åter-uppvaknande till lifvet. Och hon kände djupt, att denna
känsla, som icke födts under lek och yra, utan under
sjukdom och qval, skulle följa henne hela hennes lif.

Under konvalescensens långa timmar öfvertänkte hon
också sitt framtida handlingssätt. Hon blef alltmer fast
besluten att qvarstanna hos morbrodern och egna honom
den ömmaste vård, äfven om hon dervid skulle behöfva
säga farväl åt sina käraste förhoppningar. Hon påminde
sig ilu den aftidna moderns så ofta uttalade ord: “Det är
uti att lida och försaka som qvinnan skall söka sin ära,
sitt lifs uppgift. Först genom dessa hårda, men välvilliga
tuktomästare blir qvinnan hvad hon skall vara: fridens och
kärlekens målsman på j orden. “

Men ett annat beslut blef under denna tid hos henne
lika fast: det, att aldrig af någon magt i verlden låta tvinga
sig att fasta sitt öde vid en makes, som hon icke älskade
med denna fulla, odelade kärlek, som ensam är mägtig att
fördraga allt och göra äktenskapet till en sanning. För
detta sitt beslut var hon färdig att lida allt, äfven den
smärtan att säga farväl åt sina nyvaknade förhoppningar
om lycka i lifvet.

“Han skall aldrig få veta hvad som rör sig i mitt
hjertaJ.“ sade hon för sig sjelf, “och på det sättet skall jag
hindra honom att fösta sig vid mig, om han nånsin tänkt
derpå. Men det har han säkert inte, det är bara vanlig
vänskap, litet intresse för en person, som han sett inte är
lycklig, det är allt!“

Och när de tankarne kommo, slöt hon på nytt igen sina
ögon och försökte slumra; men nu gick det inte så lätt,
som då de lekte omkring mera leende syner.
Resignationens halmbädd är icke så mjuk att ligga på, som mången
tror, äfven om de vackraste föresatser uppfylla det
ungdomliga hjertat. Men det gick ändå till slut, och när
Valborg slutligen på fullt allvar och helt och hållet återstäld
intog sin plats vid den numera temligen fredliga härden på
Sjönäs, så hade hon tillkämpat sig ett yttre lugn, som helt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhsvv/2/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free