Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till den bästa enhet, som här är möjlig att uppnå. Fullkomlig är
den ej — i så fall vore den Gud.
III. Schcllings senare filosofi.
Schelling ändrade sin ståndpunkt.
a) I formelt afseende därigenom, att han blef mer och mer
ovetenskaplig, mystisk och teosofisk.
b) I reelt afseende därigenom, att han sökte allt mer tillgodose
ett berättigadt intresse, nämligen personlighetens och
religiositetens intressen.
I reelt afseende blef sålunda denna Schellings senare filosofi ett
framsteg, men i afseende på formen gick han tillbaka, ty de
former, han använde, lågo långt bakom honom och dugde således ej
att lösa det problem, han för sig uppställt.
Han blef allt mera ofilosofisk äfven i den meningen, att han nu
mera direkt upprepade föregående filosofers spekulation. Han
anslöt sig t. ex. till neoplatonismen i vissa saker, när det gällde att
förklara världen ur Gud, och till Böhme, så att han upptog
tanken, att Gud i sig är något obestämdt och predikatlöst, men
såsom sådant också overkligt, så att det gudomliga väsendet
be-höfver förverkligas.
Hegel.
a. Lif och skrifter.
Han föddes 1770, gymnasiirektor i Niirnberg, professor i
Heidelberg och sedan i Berlin; f 1831. Utgaf Encyclopedie der
phi-losofischen Wissenschaften m. m.
b. Ståndpunkt.
Den tanke, som Hegel behåller från Schelling, skulle vara den,
att det absoluta kan betraktas såsom identitet af subjektivitet
och objektivitet. Det finns verkligen en subjektivitet, som i sig
innebär all objektivitetens rikedom. Men han har åtskilligt att
anmärka mot Schelling, nämligen:
l:o) Denna Schellings identitet framkommer helt plptsligt, och
Schelling har ej ledt sig till den på ett strängt vetenskapligt sätt.
Detta absoluta kommer hos Schelling “såsom skottet ur en pistol.”
2:o) Det absoluta hos Schelling är något sådant, i hvilket allting
är närvarande på det sätt, att all åtskillnad däri är utplånad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
