Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kaltaisesti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kaltaisesti —
(likna) ngn (ngt); sen ~ liknande (den);
(-laatuinen) så beskaffad; minkä av
vilken beskaffenhet? (millainen?) hurudan?
saman ~ liknande, likadan; hänen -sensa
mies en man som liknar honom; en man
sådan som han; hänen -sensa
(vertaisensa, pl) hans gelikar; sinä fa -sesi du o.
dina gelikar; heidän -siaan on vähän sådana
(som de) finns det inte många, -sesti: jnk ~
likt (på samma sätt som) ngn. -suus* (yhd.)
beskaffenhet; monen ~ mångfald; saman ~
samma beskaffenhet; (yhtäläisyys) likhet,
kaltata * (ieiir.) (valella kiehuvalla vedellä
ja kaapia karvat pois) skålla,
kalteri (tav. pl j.) (ristikko) gall|er -ret -;
~en lakana (sitta) bakom lås o. bom.
kaltev||a lutande, sluttande; joutua ~lle
pinnalle (kuv. hn.) komma (ut) på det sluttande
planet, -asti lutande; sluttande,
-uuden-mittari lutningsmätare; klinometer. -uusa
lutning; sluttning, (-aste lutningsgrad.
-kul-ma lutningsvinkel, -suhteet [mnt.J
lutningsförhållanden.)
kaltiainen (Raam.) osyrat bröd -et -;
jästbröd.
kaltoin (adv. harv., pahoin, väärin) vrångt,
oriktigt, illa; (er. run.): ~ kasvatettu illa
behandlad, vanskött.
kalttF|ausvesi skållvatten. -autua skålla sig.
kaltto* 1, (a. harv.) ks. nurja, pah a;
(mst., tr.) ~ luiska sluttning; lutning,
slän-ta: slänt -en -er. 2. (s. tr.) dossering;
(kaltevuus) lutning,
kal turi landgång; lastnings- o. lossnings |bryg-
ga; lastningsramp -en -er.
kalu 1. (vanh., j.) ks. e s i n e, k a p i n e; vrt.
huonekalut; kyllä siitä vielä ~ tulee
nog blir det ännu användbart; det duger
ännu; hän on mennyttä (miestä) det är
slut (förbi, ute) med honom; kiluineen
~ineen med rubb o. stubb, med pick o.
pack; ~iksi tehty (tekemätön) hopea arbetat
(oarbetat) silver. 2. (an.) ks. siitin,
kaluslltaa (sisustaa huon.) möblera; inreda*,
-tamaton omöblerad, -taminen möbler|ing,
-ande; inred Ining, -ande.
kaluste (huon.) möb|el -eln -ler; ~et pl
inredning; (tkn. pl) ~et armatur -en. -ttu:
~ huone (ett) möblerat rum; asua -tussa
(vuokra)huoneessa hyra möblerat rum.
kalusto (vanh. kaup. irtaimisto)
inventarier (pl); vrt. palo~, a j o työ’-;
huone ~ möblemang -et -; pöytä ~ servis
-en -er; liikkuva ~ (raut.) rullande materiel,
-aitta redskapsbod. -esine inventari|um -et
-er. -huone redskapsrum. -kirja
inventariebok. -liiteri ks. -v a j a. -luettelo
inventarie|-förteckning, -längd, -nkatsastaja
inventeringsman. -nkatsastus inventering, -tili
(kirjnp.) inventariekonto, -vaja
redskapsskjul, -lider, -vaunu verktygs-,
materialvagn.
kalu||stus möblering; inredning; vrt.
kalustaa. -ta gnaga2, (nakertaa) knappra (på
ngt); koira -aa luuta hunden gnagar på ett
ben.
kaluuna (kulta-, hopea jnauhaus) galon -en -er.
kal va I a gnaga2; (hangata) skava2;
(hivuttaa) tära* (jtk på ngt); -va levottomuus
kamelinkarva kam
en gnagande oro; hiiret ovat -neet reikiä
seinä-papereihin mössen har gnagt hål på
tapeten.
kalva||kka* ks. kalpea, -kkuus2 blekhet,
-s ks. kalpea,
kalve||ntaa* göra* blek; bleka*, -ta* bli
blek(are); blekna; (kuv.) förblekna; -nneet
posket bleknade kinder, -tustauti* bleksot,
tvinsot -en.
kalvin* skavjärn -et skavare.
kalvinilai||nen (k.hist.) kalvinist -en -er. -suus*
kalvinism.
kalvin|jkara, -pora brotsch -en -ar.
kalvo hinna; (fys.) membran -en -er; (pinta)
yta. -hedelmä hinnfrukt,
kalvo|jin (kal. verkon nätkavle. -kas
ks. r a n n i k a s.
kalvo||mainen hinn|artad, -aktig. -nen ks.
ranne, -paperi (kelmu[paperi]) cellofan
-en, -et; diofan. -peitteinen täckt med (en)
hinna, -sin (vaat.) manschett, (-nappi
manschettknapp.)
kama (rihkama) kram -et; (roju) skräp -et;
~ (tavarat) varor, grejor pl.
kamal||a hemsk, förfärlig; (kauhea) ryslig,
faslig; hän oli ~n näköinen han såg hemsk
(förfärlig) ut. -asti (adv.) hemskt, förfärligt;
rysligt, -uus* hemskhet, ryslighet,
kamana (oven) (dörr)karm -en -ar; (poikki-
piena) tvärslå -n -ar.,
kamara 1. (maan~) markyta; jordskorpa;
isänmaan ~ fädernejorden (määr.);
hemlandets mark. 2. (an. iho; päänahka) svål
-en -ar. 3. (kuori) skorpa. 4. (kovettuma)
valk -en -ar; skorv -en. —aura (mv.)
skumplog.
kamari kammare, -aresti (sot.) hus-,
kammar larrest: (mer.s.) arrest i låst hytt.
-arkisto kammararkiv, -asia kammar|sak,
-ärende, -filosofia kammarfllosofi. -herra
(hov.) kammarherre, -junkkari (hov., arv.)
kammarjunkare, -kollegio (hist. Ruots.)
kammarkollegium, -kuivaamo (sht.)
kammartork. -kuoro kammarkör, -laulaja (arv.)
kammarsångare, -lia (valt. nurkkakunta)
kamarilla, -musiikki kammarmusik, -neiti,
-neito, -neitsyt (er. ruht.) kammar|fröken,
-jungfru, -neuvos (arv.) kammarråd,
-no-vi kammardörr, -oikeus (Iak.) kammarrätt,
-oppi kammarlärdom, -oppinut kammarlärd.
-orkesteri kammarorkester, -palvelija (ruht.,
ylh.) kammartjänare, -rouva (er. ruht.)
kammarfru, -soittaja kammarmusiker, -
teoria kammarteori, -toimituskunta (Suom.
hist.) kammarexpedition, -urut (mus.)
kammarorgel, -virasto kammarverk.
kamar[|oitua*, -tua* skorpa sig; bilda skorpa
(skorv).
kamasaksa (halv.) kramhandlare,
kambrikki* (vaat. liinahatisii) kambrik -en.
kambrinen (geol.) kambrisk.
kamee (taid.) kamé.
kame||leontti * (el. Camaeleon) kameleont -en
-er. -Ii (el. Camelus) kamel -en -er.
kamelia (ksv. Cornell ia) kamelia.
kameliSeläin kameldjur. -kurki (vanh.) ks.
strutsi, -lanka kamelgarp. -najaja
ka-meldrivare. -nkarva kamelhår.
187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
