- Project Runeberg -  Beskrivning av svenska folkdanser / Beskrivning av svenska folkdanser /
103

(2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 2001, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slängpolska - Slängpolska från Gotland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i danssättet» har jag hört omtalas, att somliga markerade avslutningen
av en repris med jämfotahopp, att andra stundom under dansens gång
slängde det ena benet bakåt-uppåt. Mjuk i knäna måste en skicklig
dansör vara. Ett knäfall då och då, som på intet sätt fick avbryta
dansen, en handflata i golvet eller ett grepp om damens fotled kunde
göra att man för hela livet blev berömd som en duktig
slängpolske-dansare. Enligt Nicolovius var det brukligt på den tiden, när polskan
stod som högst i gunst, att vid gillena envar utvalde åt sig en »maka»
för hela aftonen. Att oupphörligt byta maka ansågs ej anständigt. Detta
förhållande bidrog säkerligen till skickligheten vid utförandet.

Slängpolska från Gotland



Upptecknad av Aug. Fredin.

Bland de många danser som den gotländska befolkningen, både gammal
och ung, med liv och lust övade, var polskan den mest omtyckta. Den
var gotlänningarnas hedersdans vid bröllop och andra högtidliga
tillfällen, den var deras huvuddans vid varjehanda andra glada samkväm,
såsom vid »sletkalsgildar» (slåtteröl); vid »ating», då man samlades för
att hjälpa en släkting eller granne att täcka sitt ladugårdstak med den
gotländska myragen; vid barndop, »bidningskalas» (bjudningskalas),
lekstugor och andra tillfällen. Varhelst man dansade var polskan
oumbärlig.

Under den tidsrymd polskan var så populär, gick nästan all folklig
tondiktning ut på att skapa vackra polskemelodier. vad de gamla
bondspelmännen, ju stundom även mera musiklärda personer, tänkte och kände,
gav sig under nämnda tid uttryck i dels glättiga, dels vemodsfulla
melodier, men nästan alltid i - polsketakt. De svårare mollpolskemelodierna
begagnades visserligen även på sina håll att dansa efter, men då deras
innehåll och skönhet förlorade på att föredragas i så rask takt och
hurtigt tempo, som denna livliga dans kräver, spelades de på många ställen
icke till dans, utan endast »för att höra på». Durpolskemelodierna
däremot utfördes mest till dans och föredrogos med skarpt markerad takt och
rytm. Dansen polska utfördes olika på olika ställen och av olika åldrar,
mest parvis, men rätt ofta av flera par tillsammans. I den s. k. enkla
polskan, som utfördes av ett par, höllo de dansande antingen varandra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:14:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/folkdans/besk/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free