- Project Runeberg -  Folkens tro om sina döda /
18

(1874) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har öfverlefvat känslan, hafva karakteren af att vara
utlefvade. Vissa folk bjuda andarna offer, därest
den döde får stanna qvar. Polynesiern slår ut en
tand på sig för den döde, Indianen hugger af en
bit af sitt finger, Tongabon i Söderhafvet stympar
sitt lillfinger eller offrar, om nöden blir mycket stor,
människor, men äfven här är hjärtat ej rätt med.
Till offer utser man ett af den döendes barn. Det
är allenast de fattiga fränderna, som hugga
fingerstumpar af sig, och de göra det med mycken
omtänksamhet, ty hafva de många inflytelserika
slägtingar i lifvet, afhugga de allenast ett litet stycke,
men till att bringa detta offer äro de så angelägna,
att de täflande tvista om rättigheten därtill.

Vilja vi riktigt bjärt se, huru meningslöst man
upprepar hvad fäderna fordom gjort, må vi vända
oss till de mera bildade folkslagen och gifva akt
på de lejda gråterskorna, som mot betalning klaga
öfver den förlust man lidit.[1] Profeterna i Israel
omtala hyrda klagoqvinnor, och när Kristus gick in
i öfverstens hus, fann han icke blott dessa som
greto, utan äfven pipare, som ackompagnerade
klagovisorna. Äfven i Rom hyrde man gråterskor och
beledsagade deras klagan med musik. Huru ett
sådant bruk uppkom där, kunna vi lätt förstå. I Rom,
där man uppfann reglementen för allt, fick ej ens
begrafningen vara något som tillhörde den enskilda
kretsen, utan drogs hon in under det offentliga;
allenast de fattiga fingo begrafvas i stillhet, men också
endast nattetid. När sålunda familjesorgen skulle


[1] Man finner denna sed äfven hos de ohistoriska folken, t. ex. hos
de forna Indianerna i Nord-Carolina.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:37:56 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/folketstro/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free