Folkens tro om sina döda / 49 (1874) Author: Hans Hildebrand Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

står äfven omsorgen att förse den döde med djur
att rida på. Buräten, som för ett nomadiskt
lefnadssätt på de sibiriska stepperna, vill hafva hästen med
sig i grafven, Araben sin kära kamel. Ganska
betecknande är seden hos Pehuenche-stammen i

Bild 3. Patagonisk grafplats.

Patagonien. Den döde bindes på en häst och föres till
grafven, där man sätter honom på en bädd; man
lägger grimman i handen på honom och sticker
hästen. I Patagonien och annorstädes i Amerika
ställer man omkring grafven träbockar, som
öfverklädas med hudar af de offrade hästarna; bilden 3
visar invid grafven fem hästar, ett antal som
tillkommer allenast en stamhöfding.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>