- Project Runeberg -  Folkens tro om sina döda /
112

(1874) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är vida troligare, att Sverges tidigare inbyggare —
liksom de naturfolk, som hafva enahanda sed (t. ex. i
Afrika) — leddes af samma tanke, som framkallat
bruket, att vid den graf, där den sista medlemmen
af en adlig slägt nedlägges, krossa hans ättvapen.
Man ville allenast med vapnets omböjning beteckna
att för vanliga, jordiska ändamål, voro dessa vapen
icke vidare bestämda. Fast liken brändes, och
vapnen genom eldens inverkan förändrades, trodde man
dock att den döde fortlefde i hel gestalt, egde och
brukade de med honom brända föremålen. Balder
sände från Hels boning åter till Odin den ring, som
denne hade kastat på bålet och som således där
hade smält.

Men hvad betydde väl bränningen?

Vi hafva tidigare sett, att för jordandet lågo
till grund föreställningarna om människans fortvara
efter döden. Hvad den lefvande behöfde, var i de
flesta fall nyttigt äfven för den döde. Men detta kan
ingalunda sägas om bränningen. Här har
uppenbarligen ett nytt element tillkommit. Man kan
redan i följd däraf med trygghet antaga, hvad i öfrigt
både helleniska och romerska författare påstå, att
bränningen är senare uppkommen än jordandet.

I vår tid har man förordat ett återupptagande
af bränningen, hvilken alltsedan kristendomens
införande varit bannlyst. Det är de sanitära skälen
som härvid framhållits, men ju mera ett folk
befinner sig i naturtillståndet, dess mindre frågar
det efter dylika skäl. I vår af de praktiska
intressena beherrskade tid har man funnit kyrkogårdarna
vara en jord som ingen afkastning ger, och äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:31:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folketstro/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free