Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL STRINDBERG
gen av det kejserliga schacksnillets
laborerande med de skilda
intressemotsättningarna inom och utom landet, alltså
t. o. m. inom fiendeland. Rojalisten,
jakobinen, proletären, adelsmannen,
borgaren, bonden: pjäserna spelas ut mot
varann i sinnrika och ständigt växlande
kombinationer, och enligt formeln
fruktan och egoism vinner den kejserlige
ledaren hängivenhet än här, än där. Alla
tror sig i honom ha funnit just sin man,
den verkställande makten för just sina
intressen, medan i själva verket endast
en rätt fåtalig företagargrupp pius den
direkt beroende administrativa och
militära byråkratin drar fördel av den
politik som föres, i sin mest tillspetsade form
känd som kontinentalblockaden mot det
engelska handelsimperiet. Till slut blev
fördelarna även på dessa håll diskutabla,
och med tillgivenhet vart det därefter.
Maktbegäret blev sin egen undergång.
Flerfaldiga gånger och ännu efter slaget
vid Leipzig mottog Napoleon generösa
fredsanbud från Metternichsfolket, som
mycket klart insåg att det franska
kejsardömets bestånd utgjorde en garanti mot
samhällsomstörtningar i deras egna
länder. Det gällde således att förmå
Napoleon att nöja sig med mer måttligt välde
på kontinenten. Men nej. Den engelska
ömakten, till följd av sin position den
europeiska maktbalansens kontrollant,
sen i rörelserna som vanligt men till sist
med en fruktansvärd slagkraft, är här
huvudfienden, uthållig trots de årslånga
motgångarna på alla fronter, och Preus-
sen blir det kanske värst tilltygade offret,
militärt och moraliskt besegrat,
skräckslaget intill kapitulationslust i den panik
och defaitism, som svept fram över det
olyckliga landet, efter mötet med
napo-leonismen:
Här möttes två skilda ekonomiska
system, två skilda regimer och två skilda
system av militär organisation och
teknik, baserade på två helt väsensskilda
sociala system. En industriellt efterbliven,
absolutistiskt-feodal slavstat råkade i
konflikt med en nation, som upplevat en
genomgripande borgerlig revolution
—-en revolution som hade utplånat alla
spår av feodalismen — och nu höll på
att snabbt industraliseras. I spetsen för
Frankrike stod en diktator, som
medvetet strävade efter att skapa en autonom,
mäktig industri- och agrarstat som
byggde på principen om privat äganderätt.
Också Napoleons europeiska imperium
var emellertid en abnormitet, ett
konglomerat av med tiden allt mer ogina och
motspänstiga undersåtar, och så måste
han splittra sina militära maktmedel.
Men det engelskdirigerade
motståndar-blocket nådde sitt mål först efter
överväldigande insatser i män och vapen.
En rad militära segrar ledde till det
avgörande, som handels- och nötningskrig
och avvärjda invasionstillbud aldrig
kunde åstadkomma.
Så en vacker dag återstod endast att
välja en definitiv ö åt förre
världshärskaren. Engelsmännen hade ju många öar
redan på den tiden, om också inte så
många som i dag. Den gången valde man
emellertid, som bekant, S:t Helena.
Samverkande Bildningsförbundens småskrifter
1. Vad är demokrati?
En diskussionsvägledning
av ALLAN DEGERMAN. Pris 25 öre.
Rekvireras från resp. studieförbund eller direkt från
Samverkande Bildningsförbunden, Barnhusgat. 20, Stockholm. Postgiro 50585
304
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
