Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖCKER OM TANKE OCH TRO
ger fram såväl sin litterära teori
som sin livsåskådning. Han trotsar
tidsandan genom att vara optimist
och pacifist. Han säger bl. a.:
"Trots vad som händer i våra dagar
tror jag att mänskligheten en gång
skall få bukt med kriget. Jag tror på
massornas intellektuella och
moraliska frigörelse på demokratisk väg,
på att klasskillnaden och de
politiska motsättningarna skola minskas,
om icke upphävas, på att vi skola
röra oss i riktning mot en
internationell federation i
världsomfattande skala."
Sexualpsykologen Havelock Ellis
uppsats bör ha mycket att ge i en
tid, då allt som har med sexuallivet
att göra väcker större intresse än
kanske något annat ämne i vårt
folkbildningsarbete.
Den engelske lyrikern Auden
visar sig vara en klar tänkare i
samhällsfrågor, med konkreta exempel
och starkt personliga slutsatser.
Mången läsare ska reagera mot
denne radikale liberals försvar för
korporatismen, men det mesta av det
övriga ska han nog finna bättre sagt
än om han gjort det själv.
Den amerikanske filosofen och
psykologen John Dewey skriver
ganska utförligt om "Tro och
erfarenhet" och hinner därvid komma
in på frågan om liberalism,
socialism och korporatism, Roosevelt och
— Spencer. Han slutar med
förklaringen: "Jag är optimistisk nog att
tro, att de frivilliga
sammanslutningar av individer, som redan nu
byggas upp inom ramen för en i
tillbakagång stadd samhällsordning,
hastigt skola driva den nuvarande ten-
densen till politisk kollektivism i
motsatt riktning."
Om de två författarna Pearl S.
Buck och George Santayana må för
utrymmets skull blott sägas, att
deras bekännelser stå i
överensstämmelse med den humana anda vi
tidigare mött i deras böcker, vilket i
samma grad gäller för bidragen
från Thomas Mann och Lin Yutang.
Nya intressanta bekantskaper för
de flesta svenska läsare torde de
återstående författarna vara. "Tre
stora idéer", kallar den
amerikanske fysikern Robert Millikan sin
uppsats, som efter en strängt
vetenskaplig utredning slutar med en
oförbehållsam utsago om
folkbildningens fundamentala betydelse för
den amerikanska kulturens bestånd.
Den hänsynslösaste
individualisten och fritänkaren i sällskapet är
den engelske romanförfattaren E.
M. Forster, som bland annan
frispråkighet även vågar sig fram med
följande: "Jag avskyr att dö för en
sak, och stode jag i valet mellan att
förråda mitt land eller förråda min
vän, hoppas jag, att jag skulle ha
tillräckligt god smak att förråda
mitt land. Ett sådant val väcker
måhända anstöt hos den nutida
läsaren — —-" "Kärlek till och solidaritet
med en människa kunna råka i
konflikt med statens krav. Göra de det,
svarar jag: ’Ned med staten!’ Vilket
betyder, att staten krossar mig."
Den för svenska läsare måhända
mest intressanta bekantskapen är
Jacques Maritain, som skriver om
"En katoliks livssyn". Den som inte
har möjlighet att läsa hans
märkliga lilla bok "A travers le désastre"
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
