Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ockupationen och kontrollen. Presidenten förtjänar nationens »tack
därigenom, att han genom vapenmakt tillräckligt skyddar
nämnda staters lojala medborgare och frigifna.»
Kongressen citerade altså Johnsons egna ord för att, om jag
så får säga, hålla honom vid ordet, resp. erinra honom om hans
utlåtande.
Sydstaterna uteslötos nu tils vidare från att deltaga i
kongressen, och den 16 mars antogs följande bill:
§ 1. Alla Förenta Staternas invånare (med undantag af de
icke skattskrifne indianerna), som icke tillhöra någon annan stat,
äro medborgare i Förenta Staterna. Och desse medborgare —
utan skilnad till hudfärg och utan afseende därpå, om de förut
varit slafvar, — hafva i hvarje stat och territorium samma rätt:
att afsluta kontrakt och uppträda inför domstol såsom anklagare,
anklagade och vitnen. De skola åtnjuta alla de hvite
medborgarnes personliga egendomsrättigheter, få altså förvärfva, köpa,
sälja, hyra, öfverlåta o. s. v. sin egendom. Strafflagarne skola
vara lika för alla och de däremot stridande lokallagarne
upphäfvas.
§ 2. Den, som förhåller någon person de i § 1 alla
medborgare garanterade rättigheterna på grund af någon annan lag
eller bruk, eller pålägger straff i afseende därpå, att han förr
varit slaf, eller i afseende på hudfärgen, är förfallen till ett
penningstraff på ända till 1000 dollars eller fängelsestraff på till
och med ett år.
Detta är hufvudinnehållet i denna civil-right-bill, hvars
öfriga paragrafer hafva afseende på de domstolar och ämbetsmän,
hvilka det åligger att verkställa denna lag och vaka öfver dess
tillämpning.
Denna lag var den nödvändiga följden af slafemancipationen.
Då den senare blifvit verklighet, kunde de frigifna icke gå
omkring såsom fri, rättlös boskap, utan måste njuta den borgerliga
lagens välgerningar och skydd.
Märkvärdigt nog var presidenten Johnson åter igen
missbelåten med denna lag och inlade än en gång sitt veto af
följande skäl:
»Han erkände icke nödvändigheten af en så djupt i de
enskilda staternas legislatoriska och administrativa rättigheter
ingripande akt från centralregeringens sida, billen vore
okonstitutionel, emedan den gjorde intrång på de enskilda staternas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
