Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återblick och slutanmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 383 -
Några förnamn användas sekundärt endast eller
hufvudsakligen på vissa orter, beroende därpå att
ifrågavarande namn i primär användning där äro (1. varit)
särskildt vanliga. Så t. ex. äro uttryck på Mali blott
uppvisade från Göteborg och Halland, sammansättningar
på Kari kännas nästan blott från Bohuslän, på Erland
blott från Värmland. Bildningar på de i Skåne (förr
mer än nu) vanliga Sissa och Kitta påträffas
naturligtvis oftare i nämnda landskap än i andra provinser
(former på Lisa förekomma så godt som alls icke i Skånes
folkspråk). — Lasse = betjänt, Kalle = underklasspojke,
gosse som går allmänheten tillhanda, äro speciellt (fastän
ej exklusivt) stockholmska, medan Dàli-Ake är uteslutande
skånskt. Formerna på Matti och familjenamn på -off
äro karakteristiska för finländskan (så ock många
uttryck på Hans).
• De sekundärt nyttjade förnamnsuttryck, som hafva
provinsiell eller lokal karaktär, tillhöra merendels det
egentliga folkets (allmogens) språk, i all synnerhet om de i
formellt afseende afvika från högsvenskan, t. ex. så att
första leden af en sammansättning utgöres af ett
bygdemålsord. Dock händer det ej sällan, att dylika uttryck
användas af personer, som annars ej nyttja provinsialismer.
Vissa högsvenskt formade namnuttryck nyttjas
företrädesvis af »bildade» (så t. ex. vissa sammansättningar
med Lisa och Janne). Några höra till student- eller
skolslangen (se t. ex. Gnäll-Hans, Grin-Hans samt
Benjamin — skelett).
Bland hithörande familjenamnsbildningar höra många
(så de flesta på -ander, -hjälm och -kvist) hemma i det
hvardagsspräk, som talas af de »bildade» (t. ex. af
studenterna).1) Dock brukas många äfven eller uteslutande
i folkspråket (så t. ex. äro de flesta på -dal och många
på -in allmogeuttryck).
’) Märk särskildt sådana studentslangsord som Pluggstedt och
Viggstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
