Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CCXXXVIII
G. Cederschiöld.
t þeirri tid, sem eg fæ téd
ordatúns af feldi,
Constantins keisari réd
kurteiss Itómaveldi.
Systur átti sjóli sä,
sü var gipt med prýdi;
hertugion mœtur féll så fra,
fljödit kveUt af stridi.
Kæran bar bo krán(k)ligt mein,
kvendit sóttin mæddi,
ágætt vífid ungan svein
eptir þetta fæddi.
Fljódsins arfi Flóvent hét,
framr i öllum greinum,
undir öngum ödrum lét
örr ad beita fleinum.
Det andra tillägget utgöres af ett försök att identifiera Flovents svärd (’Jovise’)
med det lika nämda, som enligt Kj,m tillhörde käjsar Karl (jfr ofvan p. XXII);
efter meddelandet om Flovents och Marsibilias död (i slutet af 18:de riman),
säger näinl. författaren:
Afkvæmid hans réd eignnst land
og auralàn med prýdi,
so og þann göda biträ brand,
sem borid hafdi i stridi.
Carlaroagnus kurteiss gramr
keisara tok vid sverdi
sér til eignar ærutainr
eptir ileina skerdi.
Af Béfus rimur omtala inina källor två cykler, den ena författad i
17:de århundradet af J>orsteiun Magnusson á 11 a11 i och utgörande 24 (?)
rimur [E. B.], den andra, utgörande 8 sånger, af obekant författare, "mjög
gamlar" och ’’hégómlegii (enn Njáls rimur, sein taldar eru fyrstar)" [M. S.|.
De färöiska dikter, hvilka behandla ämnen ur våra sagor, har jag fått
tillfälle att undersöka genom nu mera aflidne Professor Svend Gründtvigs
välvilliga hjälp, i det han både gjorde mig uppmärksam på deras tillvaro och
lånade inig afskrifter af dem. Då utrymmet ej medgifver aftryckande af
texterna, inskränker jag mig här till att uppräkna dem och bifoga några
kortfattade notiser om innfhållet.
Koralds kvædi i tre uppteckningar (A—C); se Wiséns Riddara-Rimur
pp. XXXI—III.
Berring8 visa, tvänne uppteckningar; den förra, kallad A, är gjord af
J. H. Schröter, den senare (B) är från Suderö och har af Hammershaimb
blifvit försedd med varianter från Sunnbö 1847 efter Pál Jóhannisson (Suderö).
Visan behandlar endast kriget mot Liforius (98s8 —1027 i vår text), öfverens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
