Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. kap. I kanot genom chimaneindianernas land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gemensamt namn för alla sjukdomar, som yttra sig i form av
stora, öppna frätsår. Märkligt nog lära kvinnor aldrig
få denna sjukdom. Enligt moseteneindianerna är den onde
anden Chaumboy orsaken till espundian.
Barnen ha mycket elakartade sårnader. Tyvärr är jag
ej kompetent att bedöma, av vad slag dessa äro. De få
antagligen dessa sår genom att riva myggbett o. d. med
smutsiga naglar. Mycket allmänt har man purupuru, vilket
jag redan omnämnt i det föregående, då jag talade om
denna sjukdoms geografiska utbredning.
Chimane liksom andra indianer ha säkert mycket
inälvsmask, särskilt spolmask. Dessa få de av att äta rå
fisk. Federico trodde mig icke, när jag sade honom, att
jag ej hade mask i magen. Han var alldeles övertygad
om att alla människor ha mask, på samma sätt som alla
människor ha lever, hjärta och njurar.
Från Chichira fortsätta vi nedför floden, besökande
flera chimanefamiljer. Min hustru och jag fara i kanot
med indianerna. Berg går landvägen med mulåsnorna.
När man reser med dessa indianer, måste man liksom
med deras släktingar mosetene ha ett storartat tålamod.
Svårt är det att komma i väg. De paddla ej mer än som
är nödvändigt för att kunna styra. De driva helt enkelt
med strömmen. Går det fort, så går det fort, går det
långsamt, så går det långsamt. Ibland står det alldeles
stilla, men det är inte så fjäskigt. Vilja indianerna fiska,
måste man vänta, medan de fiska. När de vilja stanna,
måste man stanna. När de fått för sig, att man bör skynda,
måste man skynda. Chimane tycka nog, att vi äro ofantligt
medgörliga. Vi protestera aldrig, ty vi ha allt annat än
bråttom. Vi äro lyckliga att kunna vara lata — ty
lättjan är vårt arbete. Detta liv passar en
forskningsresande, som är med indianerna för att studera dem.
För en annan person, som reser med handelsvaror eller
dylikt, är detta sätt att färdas naturligtvis odrägligt. Det
är därför lätt att förstå, om han blir arg. Detta gör han
likväl dumt i, ty då rymma hans indianska följeslagare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
