Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
Den beror, som redan är nämndt, af rytbmiska, men
mest af rent organiska lagar, och de sammanträffan–
de ljuden kunna mer eller mindre och på olika sätt
moderera sig efter hvarandra. I detta fall styres ljudens
organiska förvandtskap och materiela beskaffenhet af det
inre språksinnets andliga öfvervälde; de sammanträffan-
de ljuden undergå en olika förvandling, antingen genony
mer -eller mindre genomgripande assimilering eller ge-
nom alldeles olika lagars inverkan, efter det olika för-.
hållande, hvari det inre språksinnet inom sig fattat de
begrepp, hvilkas uttryck vid bokstafsljudeos samman-
träffande beröra . hvarandra. Inom dette gebit företer:
Nanskrit den beundransvärdaste finhet, lika mycket för-:
rådande den inre språkkänslans skarphet och makt öf-.
ver ljudmaterialet, som dettas böjlighet och fulla rike.:
dom. Sanskrit uttrycker genom de sammanträffande lju-:
dens olika förvandling de olika grader af enhet ock:
försmältning, hvilkå det inre språksinnet känner bebof
af att i det yttre beteckna. Det är redan förut anmärkt.
att Sanskrit har andra lagar för ljudförvandlingen vid con-
sonanters sammanträffande inom orden än vid ordens bör-.
jan och slut, men språket går ännu längre uti samma för-.
farande; det följer andra lagar för Jjudförvandlingen vid.
rena sammansättningar, andra vid förening med pree-
fixer, andra åter för ord som härledas ur förban-
denvarande grundord (Taddhita-suffixer), åter andra,
elementerna ännu mer förenande, vid de ord sonmi bil-
dats ur för sig obrukliga radices (Kridanta-ord),. och de.
allra närmast försmältande vid de grammatikaliska fle-.
xionsformerna; så modererar t. ex. vid tvenne skiljda:
ords sammanträffande slutconsonanten aldrig det början-
de bokstafsljudet, men väl vid saniniansättningar och
stundom vid prefixer; vid flexionen åter rätta sig bå-..
da efter hvarandra och kunne’ inverka till och med. på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
