Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt. 7
zas experiment gifva en osökt anledning att
öfvergå till framställningen af de skäl, vivi-
sektorn uppger skola försvara och ursäkta
hans blodiga konst.
Naturvetenskapen har, såsom bekant, först
i detta århundrade lyckats bringa sig upp
till en plats, värdig dess betydelse som kul-
turelement. Filosofien, förut ensam herskande,
vindiserade för sig allena utslagsrösten i allt,
som rörde lifvets djupare hemlighet; särskildt
hade den lagt beslag på antropologien. Ut-
gående från en bypotes, framkonstruerade hon
- menniskan såsom ett sinligt- förnuftigt väsen.
Den unga naturvetenskapen, förkättrad och
utskrattad af filosoferne, kände modet växa
med eröfrad terräng, och full af hopp och
förtröstan började den med att fördöma spe-
kulationens hypoteser. Den ville begynna
mera anspråkslöst, ville på analytisk experi-
mentel väg vinna ’en fast lag, hvarur allt se-
dan kunde förklaras, och med en nästan barns-
lig tro gick den, beväpnad med loupe och
knif, att söka själens säte.
| Den gjorda iakttagelsen af hjernan och
dess funktioner till seklets fysiologers lidelse.
Och vivisektorernas tortyrkammare gen-
ljödo af skrien från de tusentals djur, i hvil-
kas fina ömtåliga hjern-väfnader forskarnes
instrument utan skonsamhet begrofvos.
Hvilka äro resultaterna?
| Innan vi söka besvara detta, vilja vi jemte
detta rent vetenskapliga, följaktigen mindre
| populära skäl för vivisektionens berättigande,
äfven beakta det andra, som väl kan kallas
hufvudskälet, och som är af vida större be-
| tydelse, då det är egnadt ait mest förvilla
det sunda omdömet och i de flestas ögon
verkligen försvarar vivisektionen och dess ut-
öfvare.
Och hur bedårande klingar det i sjelfva
verket ej, när dessa fruktansvärda experi-
ment föregifvas vara nödvändiga förstudier
till förebyggande och botande af menniskans
sjukdomar! — Detta är den trollformel, som
förstummar mängdens opposition, som kom-
mer oss att egoistiskt fördraga upprörande grym-
heter, begångna midt i vår kulturs sköte.
Alltså för att lindra sina likars kval
offra läkarne årligen tusentals lefvande varel-
ser åt en smärtsam död.
Representanterna för nutidens medisin med
dess starka giftordinationer och dess eviga
experimenterande tro alltjemt, att de skola
finna ett medel för hvarje sjukdom; och de
vilja ej inse, att sjukdomar äro en nödvändig
följd af ett naturvidrigt lefnadssätt och att de
kunna botas endast genom naturen, genom
aflägsnande af det naturvidriga och återstäl-
lande af det naturenliga.
De slå omkring sig med en fras om sjuk-
i domars lokalisering, och den” alltjemt sig
ökande mängden af spesialister bevisar, hvil-
I ken kraft denna teori för tillfället har. Men
| läkarnes makt är i aftagande liksom tron på
| deras konst.
Ty hvad hafva de gjort för vår helsa?
| Hur ser det nuvarande slägtet ut? Mödrar,
| som ej orka ge di, svaga, tynande barn, som
dö en förtidig död, lungsiktiga ynglingar,
bleksotstärda flickor, ett enerveradt, tidigt ål-
| drande slägte med sjukdom hos rik och fattig.
| Och hur välsignelserikt kunde ej läkaren
| verka genom att säga oss, att ett naturenligt
| lefnadssätt allena förmår hålla oss friska; ge-
nom att ej utsätta våra kroppar för giftex-
periment, hvilka förut pröfvats på oskyldiga
djur.
Hvad rätt ha vi väl för resten att låta
djuren böta för följderna af vårt eget affall
från naturen. Ar det ej denna låga jesui-
tism, som här åter dyker upp i dess krassa-
ste form? Ändamålet helgar medlen!
Denna gamla jesuitparagraf synes nu åter
komma att usurpera moralens bud.
Men vi vilja höra vivisektorernas egna
bekännelser, rörande resultaten af deras verk-
samhet så i hjernfysiologien som i experimen-
| tal-patologien.
Professer Cyon i Giessen skrifver: »Från
början af detta århundrade tills dato har
hjernfysiologien, vivisektionens älsklingsobjekt,
knappt märkbart gått framåt.» — »Vid ut-
| forskandet af hjernans& funktioner är för
det mesta den experimentella fysiologien helt
maktlös och måste ofta gifva företrädet åt
| rent anatomiska undersökningar eller pato-
| logisk iakttagelse.» — »Derför besitta också
|
de på experimentets väg vunna resultaten
| öfver bjernans verksamhet ingen tillförlitlig-
het.» — — — »Gjordå iakttagelser hafva
endast värde för studiet af de djurklasser,
som voro föremål för experimenten.» (An-
märkning: alltså bekänner här en vivisektor,
att slika djurexperiment äro värdelösa för
den menskliga läkekonsten!)
Den engelske vivisektorn Brown-Sequard
| sade 1877 i ett tal: »Vivisektionens läror
öfver hjernfunktionerna ha varit en enda väf-
| nad af misstag och ha så småningom blifvit
rättade genom iakttagelser på menniskor.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
