Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hufvudsakliga närings- och bytesmedel, finna vi dem alla under den
tid vintern lägger sitt hvita dok öfver land och sjö lika oförtrutet
sysselsatta? Se vi icke nnder denna tid allmogen pä landet förnöta
en stor del af sin dag under hvila och sysslolöshet, och hvem räknar
de mänga fattiga hem, der tid och arbetskraft lemnas obegagnade och
der barnen uppväxa utan någon vägledning att bruka tanke och
händer till något nyttigt arbete? I länder, dem naturen riktat med
mångfaldiga förmåner i anseende till luftstreck, jordmän och mineralier, som vi
sakna, möter oss dock öfverallt och hvarje tid pä året den lifligaste
verksamhet, ej blott inom den ena eller andra hufvudnäringen, utan
i hemslöjder och binäringar af alla tänkbara slag, en verksamhet,
hvilken i hög grad höjer produktionen och lifvar handeln samt, i
förening med folkets allmänna sparsamhet, inom alla klasser sprider en
större välmåga. Den utmärkte fosterlandsvännen Alstbömem anmärkte
redan på sin tid den sorgliga skilnad, som egde rum mellan det
blomstrande näringslifvet i utlandet och den dystra näringslösheten i
Sverige. »Utomlands», sade han, »ehvar jag kom och framfor, krälade
folk som myror, både i städer och på landet, men ganska få tiggare,
utan hvar och en hade sitt göromål. I sjöstäderna fann jag utrikes
handel, sjöfart, skeppsbyggen samt rederier och fiskerier. I
uppstäderna allahanda manufakturinrättningar; uti platta landet landtbruk,
boskapsskötsel, spinnerier och planteringar.» Då han eftersimmade
orsaken, hvarföre Sverige, i jemförelse med dessa länder, befann sig i
så stor vanmagt, fann han grunden dertill vara den, att man hos oss
försummat »de fyra grundpelamé, hvarpå våra grannar fotat deras
välgångsbyggnad», bland hvilka grundpelare han i första rummet
nämner »handaslöjder» och demäst landtbruk, sjöfart ooh handel. Icke
nöjd med att inse bristerna, egnade Alströmer sin själs hela energi
till deras afhjelpande; och om han dervid hufvudsakligen verkade för
fabriksindustriens utveckling, hade detta sin naturliga grund deruti,
att denna industri vid Alströmers återkomst till fäderneslandet var
mest försummad och måste nästan helt och hållet nyskapas. Trots
alla omskiften har imellertid fabriksverksamheten här i landet sedan
denna tid utvecklat sig till den betydenhet, att omkring 30,000
arbetare finna deruti sysselsättning; men under det att äfven denna industri
är alltför vanmägtig att förse landet med sina förnödenheter i
manufakturvaror och vid sidan af en Öfvermåttan stor införsel icke i
jem-förlig mån erbjuder ämnen till export, har den husflit, som fordom
här i landet egt rum, starkt aftagit. En gammal känd författare från
Sveriges medeltid, Olaus Magnus, har uti ett på latinska språket
efter-lemnadt arbete (»de gentibus septentrionalibus») gifvit oss en målande
och intressant skildring af arbetsfiiten i norden på hans tid, hvilken
visar huru högt vissa hemslöjder under denna aflägsna tid utvecklat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
