Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
massan af folket De politiska rörelsepartiernas syftemål har
varit att utjemna klass-skilnaderna. Partisöndringens problem
upplöser sig i den politiska jemlikhetens problem. Endast
sträf-vandet till jemlikhet är det som på en gång framkallar sådana
slags partisöndringar, som med skäl kunna benämnas politiska
partier, och åt desamma ger lif och styrka. De uppstå icke af
hvad anledning som helst, icke för hvilka frågor som helst En
partigruppering på grund af hvilken annan fråga som helst, än
den nyss nämda, skall icke hafva annat än en tillfällig tillvaro,
och skall alltid komma att i sjelfva verket underordnas, så snart
den forra på allvar sträfvar att göra sig gällande.
Detta är så sant att hvarhelst man funnit några mera
bestämda och utpräglade partisöndringar, nominelt grundade på en
skiljaktig uppfattning af någon annan slags fråga, så har likväl
den frågan om olika folkklasser deruti inblandat sig och i sjelfva
verket gifvit kropp, så att säga, åt frågan. Der sådant icke egt
rum, har partibildningens kraft icke varit densamma. Då t ex.
striden om tulltariffen i så långliga tider hotade att sönderslita
den nordamerikanska unionen, så antog densamma så stora
dimensioner, emedan det i sjelfva verket var en strid, äfven det,
angående slafveriet, i alla händelser en strid mellan hvad man
nästan kunde kalla olika folkstammar. På samma sätt har samma
slags strid i England varit en kamp mellan en jordbrukande
aristokrati å ena sidan och en medelklass och en arbetsbefolkning å
andra sidan. Likaledes i andra länder, med någon modifikation.
Till och med de anledningar till söndring, som i allmänhet
framkallat kanske de häftigaste och våldsammaste inre strider, de
religiösa tvisterna, hafva icke utvecklat hela sin kraft att skaka
samhällena annat än i samband med de mäktiga sociala orsaker vi
nämt. Så t ex. har på Irland den religiösa söndringen tillika
varit en strid mellan en förtryckande och en förtryckt folkras;
i England under inbördes krigen och sedan sammanföll den med
den politiska partidelningen o. s. v. Huru starkt än »odium
theo-logicum» man och man imellan må erkännas vara, och oansedt
religiösa förföljelser, hvilka senare vanligen föregått uppkomsten
af egentliga religionspolitiska partier, skall man sällan finna,
att någon egentlig styrka legat i de partibildningar, som haft sin
rot i religiösa söndringar, så vida ej äfven den nämda
socialt-politiska kraften varit medverkande. Ännu mer är detta
förhållandet med andra frågor, hvilka i mindre grad taga känslorna i
anspråk. Således tro vi oss hafva skäl att säga, att all verkligen
kraftig och lefvande politisk partibildning måste hafva sin hufvud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
