Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-det är Amerikas bestämmelse att gjuta nytt lif i Ost-Asiens gamla, tynande nationer.
Europa, som redan börjat dermed, känner fortfarande ett starkt behof att, om vi sä få uttrycka oss, »europeisera» Amerika,-]{+lertid sjelf,+} att
bringa denna
nya verld närmare sitt modershjerta och
{+vi haf va, hvad sjelfva hufvudstaden angår, gifvit akt på,+} att
äfven sjelf närma sig densamma såväl i
omgestaltningen af sitt lifs yttre former som
ock i
ombildningen af
vår i många afseenden ännu något asiatiska verldsåskådning. Våra politiska reformsträfvanden och
vår filosofis allt mera
praktiska riktning bebåda hvad som är {+så pass vidlyftigt
och hvartill ämnet måste från skilda håll sammanföras, eller vara
nog obillig att glömma att+} i
annalkande i
detta afseende. Amerika å [-sin sida känner-]
{+de valbare det måste vara nästan omöjligt att med hittills åt
komitén erbjudna medel komma å stad+} ett
lika starkt, om än mindre medvetet behof, att
»amerikanisera» hela verlden.
Om derföre Europas folk årligen utsända tusentals utvandrare till »den nya
verlden», så har detta fenomen sin ideella förklaringsgrund deri, att
Europa vill och måste närma sig Amerika, vill och måste till antalet och i
styrka befasta och
öka de såväl
andliga som
materiela band, hvilka böra med hvarandra förena humanitetens
och
den moderna odlingens yppersta representanter på jorden. Det är {+ej
plats att+} nu {+framlägga denna berättelses innehåll, men vi kunna+} icke [-mera fråga om någon kolonisation, utan frågan gäller Europas, den europeiska andens åtminstone medelbara deltagande i Amerikas fram-tidshistoriska verldsmission. Detta anknytnings- eller riktigare anslut-ningssträfyande från Europas sida har antagit formen af en stark personalutvandring till Amerika. Att så är fallet, bevisas bäst deraf,-]
{+afhålla oss ifrån+} att [-minst treijerdedelar af utvandringsströmmen tager vägen till Amerika, ehuru äfven andra nya länder vinka-] med
lockande utsigter till en underlättad ekonomisk bergning, men — det
är en
ny verld, som i
Amerika manar utvandraren till sig. Det är derföre vi kallat utvandringen en kulturforeteelse. *
Att utvandringar från ett land till ett annat egt rum i alla tider, veta vi genom verldshistorien. Men alla dessa utvandringar, från dem som
försiggingo redan under den gråa forntiden till kolonisationerna under 16—18 århundradena, förete i
allmänhet blott tillfälliga likheter med de
former, som emigrationen i
våra dagar antagit En historik af
utvandring3väsendets utveckling i tidernas lopp vore här måhända på sin plats, men vi sakna utrymme att
ingå i
biomständigheterna af vårt ämne. En kortfattad gruppering af
hufvudmomenterna får ersätta den utförligare skildringen.
I utvandringens historia möta vi först fenicierna, som i och
för sin handels skyddande anlade talrika handelsagenturer och
till
och {+andra sjukdomars härjningar. Det skulle icke förundra oss,
om ibland våra stadsfullmäktige någon funnes, som+} med
kolonier, men detta folk var
till
hela sitt skaplynne så ensidigt köpmannamessigt att den utvandring, som
det kunde underhålla, aldrig vann någon egentlig politisk betydelse. Högre steg utvandringens betydelse hos grekerna. Deras många och blomstrande kolonier
i
främmande land blefvo mägtiga härdar för den
hellenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
