- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
23

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kyrkan och Läroverken under första Nationalförsamlingens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vissa ändamål, ocli kunde således återtagas, om staten kunde
på annat tjenligare sätt vinna dessa ändamål; ock alt staten
ej vore skyldig att dertill disponera samma inkomster, som
hittills dertill utgått, nemligcn inkomsterna af samtliga kyr-
kans gods, ulan blolt hvad verkligen nödigt vore till Guds-
tjenstens underhåll, till presteiskåpets aflöning ellrr pensio-
nerande, och till pensioner för de andliga congregationerna,
som borde ställas på indragningsstal. livad öfrigt vore af
kyrkogodsen, kunde och borde staten använda till andra
sina ändamål. Ilan beräknade kyrkogodsen till 2000 millio-
ners värde: med försäljningen af en fjerdedcl hade man be-
tydliga medel till finansernas redande; en fjerdedcl borde
användas för lagskipningsadministrationcns besoldande. En
milliard återstodc för klerus. Han beräknade dess medlem-
mar till 8 0 ,0 0 0 , bvara f 4 0,000 kyrkoherdar; för dessa be-
räknade han såsom minimum af lön 1200 francs årl igen
utom bostad och trädgård. — Saken debatterades i flera
dagar. M i r a b e a u grundade på T a l l e y r a n ds föredrag en
m otion, som gick ut på att förklara kyrkans gods för sta-
tens egendom, emot det alt staten åtoge sig kostnaderna af
Gudstjcnslens underhåll ock presterskapets aflöning, samt alt
bestämma det föreslagna minimum för kyrkoherdarnas aflö-
ning. l i a r n a v c understödde förslaget. C a m u s , d ’E y m a r,
Mau r y m. fl. försvarade kyrkans eganderätt, såsom grundad j>å
fri vi1iig gäfva, befästad genom häfd, och bevisad i representa-
tionsrätt m. m. G o u t t e s och andra prester ville, utan al t disku-
tera besittningsfrngan, upplåta godsen till staten. Ma loue t
erkände nationens eganderätt, och kleri besittningsrätt, men
ock statens nöd, och sökte att medla så, all staten skulle af
godsen och deras iulägter taga blolt hvad för tillfället nödigt
vore 5 han tog äfven klostren i försvar, för den nytta de gjorde
oeh kunde göra för religion och undervisning, och för me-
nighetens skull, som höll dem i ära. S i e y e s slutligen för-
svarade kyrkans rätt i tryckt skrift 14). Saken afhröts för
en tid af dagens frågor, eller af öfverläggningar om konsti-
tutionen. Då den efter nationalförsamlingens flyttning till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free