Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreas Rydelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Hvad den menskliga själen angår och hennes gemenskap
med verlden, så förkastar han den Leib-nitzska
hypothésen, men antar icke heller den, som man
tillegnar Des Cartes, ehuru den, redan af
till Gud (Omnia enim ab uno exeuntia, ad unum revor
tiintur. Hoc centrum est illud, ex quo omries
natura to-tius lineae disperguntur, eodemqiue
collectae redeunt), förekommer till slut följande
hos honom oväntade symbolik: Prae ceteris omnibns
longe adinirandum est, quod n ön mo-do innumera sint
in natura creata velut sigilla Creatoris, ex quibus
Majestatis Ejus qualemcunque imaginem, qunsi so-lem in
nube opposita vel aqtia resplendentem ngnosc.imus; sed
etiam reperiri in natura signaturas quasdam divinne
il-lius ineffabilis ac imperscrutabilis unitatis
trinae, quam nos Christiani fide acceptam fide
exosculamur ac suseipimus; p. 281. Detta bevisar han
genom Cylinderns och Sforons och Conens förhållande
till hvarandra. För öfrigt ta fi ar denna skrift
(ehuru mycket kortare och ofullständigare), både i
stil och framställningssätt med natur-beskrifningarna
i Ciceros bok De natura Deorum, och förtjente
att lemnas i ungdomens händer. Se här ett par
prof: Di vinn m est ac admirabile, quod ex paucis
aliquot literarum elementis, ex puerili alphabeto,
infmitum quid exsurgat. Yere enim in-finitus est
numerus linguarum possibilium, et iri singulis,
linguis, infinitus numerus orationum formularumque
possibilium. Unde hsec infinita variatio, ex
initiis tam paucis exsurgens? ex miserisne Epicuri
atomis? an ex mente qune-dam infinita, cujns in
fingendis signorum formis potentia finiri non potest,
cujus sapientice immensitas, ut in universa natura,
ut ubique in majori minorique mundo elucet, ita in
his quoque scientiarum nostrarum cunis se statim
stupenda praebet? - Dic mihi, Epicure, quae sit
caussa et ratio, cur syllogismus in forma varius
non possit casu SLIO malus reddi, nec malus in bonum
converti? Dic mihi, quid in atomis tuis sit caussae,
cur in secunda figura non possit utraque propositio
esse affirmans, si bene concludas? Motus ne vagus
et fortuitus hunc fecit regidam ceterasque omnes
scilicet? Si adeo insanis, ut credas, chalybem cum
silice, pro scintillis, syllogismos elidere posse,
ostende tandem, quomodo syllogismorura regulse eodem
mot u possint excuti. p. 274, 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
