Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Förhöret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Jag vill vara dig en kär broder, och du skall
vara som min syster.
– Nådige herre, sade Ingrid allvarligt, – jag känner
er sinnesart och förlitar mig därpå.
Det var nu tid för Adolf att återvända till
Signildsborg. Han tryckte Ingrids hand, tillhviskade henne
några ord om förtröstan till framtiden, kysste Elin på pannan
och anträdde sin återfärd efter hästen, som med honom
delat icke blott den förflutna nattens äfventyr, utan äfven
den kloka Ingrids gästfrihet och omvårdnad.
Men Elins ögon följde honom genom det lilla fönstret,
till dess häst och släde försvunnit bakom granarna vid vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
