Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Adolf Skytte i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var min afsikt att besöka dig, då ödet i skepnaden
af Steinbergs värja nödgade mig afstå därifrån. Sätt dig
bredvid mig, min vän, och lyssna med tålamod till mina
ord! Jag känner allt för väl de rykten, som gå om min
person, men hoppas, att åtminstone du icke skall ogilla
mitt handlingssätt, fördöma eller förlöjliga det, då jag
yppat sakens sammanhang. Ack, det kännes hårdt att
vara bunden vid sjuksängen, omgifven af idel främmande
människor, som nästan frukta att nalkas mig för att gifva
mig den hjälp mitt läge kräfver ... det kännes hårdt att
under allt detta plågas af fruktan för vänners öde. Om
du finner mig blek och affallen, så är orsaken icke det
sår, som nödgar mig till overksamhet ... Endast modershjärtat,
fortfor Adolf, i det han fattade ett bref, som låg
på det bredvid stående bordet, och förde det till sina
läppar, – är sig likt, men äfven det oroar mig med sin
rädsla och nedtynger mig med ömma förebråelser. Ack,
du finner nu, huru vederkvickande din åsyn måste vara
för mig!
Adolf förtäljde omständligt sin senaste historia: sitt
förhållande till Ingrid och Elin och följderna däraf. Lika
varmhjärtad som Adolf själf och föga mindre häftig, då
hans rättskänsla och deltagande voro upprörda, omfamnade
Erik sin vän och tillkännagaf i de lifligaste uttryck sitt
bifall till hans tankar och handlingssätt, om ock detta
såsom man kunde vänta, ej varit fritt från inflytelse af
mänsklig svaghet.
Det enda, som Erik ogillade, var Adolfs hat till Suenonius,
hvilket framlyste bjärt, då han talade om denne. Erik
fann detta hat förklarligt, men orättvist.
– Suenonius, sade han, – är ömkansvärd, men på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
