Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
sade Kalle oberörd. Det är bara ett slags skryt det
där att predika om att de enklaste äro de finaste.
Jag tror inte på det. Man tycker att en bondflicka
har fint sätt, bara för att man är förvånad över
att hon inte bär sig åt som en vilde. Och så säger
stadsflickan att bönderna äro landets adel; Jag
orkar inte höra det. Visst ha de ras på samma sätt
söm en gris eller en fjällko utan horn är av äkta
ras. Men jag går inte och lägger mig hos grisen
eller kon. Har du inte mer gott, Erna? Gräv i din
kista. Kanske hittar du något.
Erna skakade på huvudet.
— Nej, det är slut, sade hon.
Kalle tog ett par danssteg över golvet. Så slog
hon sig ned bredvid Angela.
— Du måste väl ändå medge, att Valborg en
trappa upp ser konstig ut. Flon har en stor mage
som putar ut som en rund kula och ben som skeva.
— Hon har ju en växt i magen, sade Angela.
— Den borde hon operera bort, skrattade Kalle.
Hon ser faktiskt ut som om hon vore med barn.
Tänk er Strutsarnas förskräckelse, om växten plöts-
ligt visade sig vara en barnungel! Då finge vi väl
en kurs i barnavård också.
Men Angela, som nyss hört Linnéas sorgliga
historia, blev blodröd i ansiktet.
— Valborg är en rar liten människa, sade hon
bestämt. Varför skall du skoja med henne? Nu i
värmen är det inte så lätt att vara så där tjock. Och
ändå är hon alltid vänlig och hjälpsam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
