- Project Runeberg -  Barnen ifrån Frostmofjället /
102

(1907) [MARC] Author: Laura Fitinghoff With: Vicken von Post - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 19. På flykt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

NITTONDE KAPITLET

PÅ FLYKT.

Just som de, andlösa sprungo ner öfver gården mötte
de ett följe, som så när skrämt förståndet ur dem.
Månke skrek himmelshögt.

Det var en skara drängar och pojkar, hvilka med af
rödfärg fläckvis färgade skjortor utanpå kläderna, kommo
smygande upp emot bröllopsgården. Skråpuksansikten
af näfver, med runda stora hål för ögonen hade de, och
långa hakskägg af laf från någon gammal gran i skogen.
De slängde med brinnande tjärvedsknippen, som de buro
i händerna. Druckna vore de hvarenda en.

Barnen kände med stor förskräckelse igen rösten på
den, som gick i spetsen. Det var drängen från
granngården, han, som velat tvinga Maglena och Månke att
dricka kask.

Han kände äfven igen dem och gaf sig med ett styggt
ulande (tjut) att löpa efter dem.

»Spring barn, spring! Jag ska ha ikull’ en, för han
är full och jag är nykter. Spring på rappe!»

Och bevars, hvad de sprungo, Maglena och Månke. De
flögo fortare än när de om sommaren som getare jagade
fatt bortflyende getter.

Ante stannade tvärt, när drängen var alldeles inpå
honom. Han satte vigt ut krokben. Med en rasande
svordom föll stora, grofva karlen i backen.

»Ja vänta mej du, i morgon hitta jag igen dej, då ska
jag bulta morskheten ur dej», vrålade drängen, som fumligt
reste sig opp, men fick fart i sig när han såg det andra
följet lämna honom och närma sig bröllopsgården.

Ante hörde vilddjurstjutet de utstötte där invid fönstren
och begrep att där skulle bli vildt slagsmål.

Han hade hört och sett tillräckligt för att förstå det
en del af bypojkarna ville »klå upp»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frostmo/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free