Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - échenilleur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
échenilleur — 231 — éclater
échenilleur, agr. eu som plockar bort mask.
échenilloir, agr. redskap för att plocka bort mask.
écheveau, härfva, docka.
échevelé, ~e*, a. ~ ell. la tête ~e med utslaget (tofvigt) hår.
échevette*, liten härfva ell. docka,
échevin, rådman, magistratsperson ; ford. skabin.
échevinage, rådmanstjänst[etidj.
échidné, zool. myrpiggsvin,
échine*, ryggrad; ark. echinus; F P longue, maigre ~ gärdesgårds-, humlestör (mager människa); courber, plier l’~ fig. F krypa; F avoir l’~ souple vara krypande,
échinée*, svinrygg.
échiner, 1:1,tr. F slå, bryta ryggen af, slå ihjäl; slå fördärfvad; ~ de coups piska upp. bryta ryggen af sig; Ag. träla; trötta ut sig.
échinodermes, pl. zool. echinodermata (tagghudingar).
échiqueté, ~e*, a. herald. rutig som ett schackbräde,
échiquier, schackbräde; i England Exchequer; Chancelier de l’~ skattkammarkansler.
1. Écho*,myt. Eko.
2. écho, eko, genljud, återskall; faire gifva eko, genljuda; s. faire l’~ de qn vara ngns eko ; trouver de l’~ vinna gehör, genklang.
échoir, 3:15,itr. [med être] till-, in-, för-, utfalla (utgå) ; inträffa [på] ; [[mindre brukligt]] F ~ bien lyckas; ~ mal misslyckas; s. le cas y échoit (échet), vanl. le cas échéant om det faller (skulle falla) sig så, om det skulle komma i fråga; il lui est échu en partage det har fallit p. hs lott; il lui est échu une succession h. har fått ett arf.
1. échoppe*, [salu]stånd (bod).
2. échoppe*, etsnål, grafstickel; ~ plate flack-stickel; ~ ronde bollstickel.
échopper, 1:1,tr. [ut]arbeta med stickel &c se föreg.; afputsa en gjuten pjes.
échouage, échouement, fa ~ tr andning; lieu d’échouage strandningsplats.
échoue*, [[mindre brukligt]] strandningsplats.
échouer, 1:1,I. itr. [med avoir o. être] stranda, komma (stöta, fastna) p. grund (förlisa) ; Ag. slå fel, falla igenom, misslyckas, gå en. blifva om intet; blifva underkänd (kuggad). II. [[mindre brukligt]] tr. sätta p. grund. s’~ [[mindre brukligt]] med flit sätta sitt fartyg på grund,
échu, ~e*, pp. af échoir; förfallen,
écimer, 1:1,tr. toppa träd.
éclaboussement, stänkning af gatsmuts.
éclabousser, 1:1,tr. stänka ned (full) med [gat-] smuts; fig. F öfverglänsa i lyx,s. öfver axeln,
éclaboussure*, stänk af gatsmuts.
éclair, blixt, ljungeld äfv. fig. ; ljusglimt; kem. blickning ; [[militärisk term]] art. blickeld ; ~ sec kornblixt ; il fait des ~s det blixtrar (ljungar); il fait de grands ~ det b. starkt; ce fut la durée d’un ~ det var ett ögonblicks verk.
éclairage, be-, upplysning [augaz, à l’huile* med gas, olja]; lyse, -hållning; gaz d’o* lysgas.
éclairant, ~e*, a. lysande; lys-,
éclaircie*, ljusning, klar fläck pä, mulen himmel ; ~ klara, uppklarning; i skogen: öppen plats, uthuggning, glad.
éclaircir, 2:1,tr. göra klar[are], blank, ren[are], ljusare, tunnare, gles [are] ; blankskura, klara; utgallra, förminska; göra uthuggning i skog; fig. belysa, utreda, förklara, uttyda, förtydliga; upplysa [qn de qc ngn om ngt]; ~ [un doute skingra, häfva. s’~ blifva klar[are]; klarna [upp], ljusna; glesna &c ; fig. söka upplysning [sur, [[mindre brukligt]] de om] ; le ciel, le temps s’éclaircit det klarnar upp.
éclaircissement, upplysning, förklaring Se föreg,
éclaire*, bot. svalört.
éclairer, 1:1,I. tr. be-, upplysa, lysa, skina öfver, på; fig äfv. gifva akt på, [[militärisk term]] rekognoscera; sprida ljus och dagrar på, ge riktig dager åt en tafla; ~ une ville au gaz anbringa gaslysning i en stad ; la chambre est bien éclairée det är ljust i rummet,r. är ljust; homme éclairé upplyst (bildad, insiktsfull, kunskapsrik) man; nuit éclairée par la lune, les étoiles* mån-, stjärnljus, -klar natt. II. itr. lysa, skina; kem. blicka; opers. [[mindre brukligt]] blixtra. be-, upplysas &c; skaffa sig ljus; fig. blifva upplyst,
éclaireur, spejare, blänkare; [[militärisk term]] [förpost- och] rekognosceringspatrull, ~ -fartyg,
éclampsie*, läk. eklampsi (kramp),
éclanche*, siagtart. fårbog.
éclat, flisa, skärfva, spillra, splint; knall, smäll, skräll (brak); buller; glans, starkt sken, prakt; fig. äfv. ära; uppseende; skandal; utbrott ; ~ de bois sticka (spån) ; ~ de rire gapskratt; des ~ de rire skrattsalfva, -or; ~ de voix* högt skrik etc .]faire [de l’]’~ väcka uppseende; göra skandal; faire voler en ~ söndersplittra; rire aux ~ gapskratta; l’~ de s. vie hans lysande lif ; [[militärisk term]] action" d’~ krigsbedrift; enenir à un ~ skrida till våldsamma åtgärder etc.; empêcher l’~ ibl. laga att det ej blir bekant (kändt),
éclatant, ~e*, a. glänsande se föreg. (bjärt); eg. äfv. framstående, utmärkt, stor, sällspord, betydande, präktig, eklatant, ©; om ljud: skärande, gäll, klar, klingande,
éclatement, [[militärisk term]] krevad.
éclater, 1:1,itr. [med avoir o. être] spillra, splittra, splinta sig; springa sönder ell. i stycken, explodera, krevera, urladda sig; smälla (skrälla) till (braka, dundra, knalla); bryta löst, ut; brista ut [de rire i [gap]skratt, en sanglots i högljudd gråt, snyfta] ; bryta ut i vrede, fara ut; öppet yttra sig, blifva kunnig, allmänt bekant; lysa, glänsa, falla i ögonen, göra uppseende ]faire (laisser) ~ visa, låta märka, gifva luft, fritt lopp åt; ngn gg få utföra. })( s’~ splittra &c sig.
F familjärt. P lägre språk. )j\ mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
