Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - envieilli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
envieilli — 253 — épaule
tan, åstundan [de efter]; F födelsemärke; nagelrot ; des regards d’r» afundsamma, begärliga blickar; regarder d’unœil d’~ se med afund på; porter ~ à afundas, vara afundsjuk på; il m. fait h. gör mig afundsjuk, jag afundas hm; cela méfait ~ äfv. det vattnas i munnen p. mig; mourir ha en innerlig lust [de till], längta högeligen, ofantligt [de efter, att] etc.; ~ de travailler arbetslust; avoir r. de ha lust till ell. för (att), (känna smak för), längta efter (att); avoir ~ de dormir känna sig sömnig; j’ai grande ell. une fort. ~ de äfv. det lyster mig att; quelque que j’en aie [eusse] äfv. om jag än s. gärna ville, hur g. jag än ville; se passer lpasser son ~ få sitt lystmäte; perdre l’~ de, F passer son ~ slå ur hågen, mista h. för, vända sin håg ifrån etc.; lui en est passée äfv. h. har förlorat lusten därför; ibl. h. har fått nog.
envieilli, ~e*, pp. [a.) [[mindre brukligt]] inrotad; förhärdad,
envieillir, 2:1,tr. [[mindre brukligt]] göra gammal,
envier, 1:1,tr. afundas, missunna; åtrå, åstunda; charge] enviée eftersökt,
envieux, euse*, a. [s.) afundsjuk, -sam, missunnsam [människa]; s. äfv. afundsmän -, faire des ~ äfv. väcka afund,
enviné, ~e*, a. som luktar vin.
environ, adv.,prep. ungefär, omkring, vid pass, vid lag.
environnant, ~e*, a. kringliggande,
environner, 1:1,tr. omgifva, -ringa [de med],
environs, pl. omgifningar, -nejd, [kringliggande] trakt; ibl. grannskap,
envisager, 1:10,tr. s. i ansiktet; betrakta, emotse. s’~ s. hvarandra i ansiktet,
envoi, [af]sändning, -ande; försändelse,
s’envoiler, 1:1, [[teknisk term]] krokna.
envoisiné, ~e*, a. F être en, mal r. ha goda, obehagliga grannar,
s’envoler, 1:1, flyga bort, ut, sin kos; fig. äfv. förflyga; fly, ila bort; la neige s’envole snön yr ut etc.
envoyé, ~e*, pp. af följ.; s. utskickad, sändebud, envoyé,
envoyer, 1:22,tr. [af-, ut]skicka, -sända [à till]; skicka, ha bud [chez till, hos]; ~ äfv. langa; ~ à qn äfv. tillskicka, -sända ngn; ~ chercher, prendre skicka efter, hämta; dire äfv. [låta] hälsa; F ~ qn promener be ngn dra s. långt vägen räcker ell. dit pepparn växer; affärda ngn etc. ; F ~ dans l’autre monde förpassa till en annan värld,
envoyeur, afsändare.
Eole, myt. Eolus.
éolien, ~ne*, a. eolisk; harpe eolsharpa,
éolipyle, fys. eolipil. épacte* «tion. epakt.
épagneui, ~e*, vaktelhund, -tik.
épais, ~se*, a. tjock, tät; groflemmad; ig.not. rance ~se grof okunnighet; ~ d’un mètre 1 meter tjock; F avoir la langue tala tjockt, grötigt; s. m. s. följ.
épaisseur*, tjocklek, täthet; djup; compas d’~ krumcirkel ; avoir un mètre d’ ha en tjocklek af 1 meter, vara 1 m. tjock; dans l’~ du bois i den tätaste [delen af] skogen; dans l’~ du mur äfv. i tjocka muren,
épaissir, 2:1,tr. göra tjock[are], tät[are]; itr. ell. s’~ bli tjock, tät, tjockna, tätna; fig. äfv. förslöas.
épaississement, tjocknande &c s. föreg,
épamprage, s. följ.
épamprement, agr. beskärning af vinstock,
épamprer, 1:1,tr. agr. beskära vinstock,
épanchement, utgjutande, -ning; utgjutelse,
épancher, 1:1,tr. utgjuta. s’~ utgjuta sig.
épandre, 4:3,tr. utgjuta (s’~ sig), -breda, -strö.
épanoui, ~e*, pp. [a.) utsprucken, öppen &c se följ.; fig. leende, glad; öppenhjärtig, meddelsam.
épanouir, 2:1,tr. i F uttr. ~ la rate, se désopiler la joie épanouit son visage hs ansikte strålar af glädje. s’~ spricka ell. slå ut, öppna sig; fig. äfv. klarna, ljusna,
épanouissement, utsprickning &c-,fig. äfv. utgjutelse; ~ du cœur innerlig glädje; F ~ de rate* munter-, uppsluppenhet; ~ du visage ibl. leende uttryck,
s’éparer, 1:1,ridk. om häst: slå bakut,
épargnant, ~e*, a. sparsam, hushållsaktig.
épargne*, sparsam-, hushållsaktighet; besparing, sparpenning; caisse* d’~ sparbank, -kassa; [poire. pom. Gotlands franska saftpäron; Skåne: kejsarinna; user d’~, aller à vara sparsam &c [af sig] ; ldu temps tidens besparande,
épargner, 1:1,tr. [be-, in-, inbe-, hop]spara; spara på,hushåll. med; [för]skona [qc à qn ngn från ngt] ; levin n’y fut pas épargné där sparades ej p. vin. s’~ [be]spara sig; skona sig ell. hvarandra; ibl. neka sig.
éparpillement, spridande &c s. följ. ; ©.
éparpiller, 1:1,tr. breda ut, strö ut en. omkring; skingra; fig. äfv. [ut]sprida; ~ Son esprit, ses forces* splittra sina krafter. s’~ utbredas &c.
épars, ~e*, a. [kring]spridd, skingrad; les cheveux ~ med håret i oordning,
éparvin, veter. spätt [sec torr- ell. tupp-, calleux benspatt].
épatant, ~e*, a. FP c’est ~ [det är s. att] man baxnar.
épaté, ~e*, pp. [a.), nez ~ platt näsa; verre] ~ med sönderslagen fot; fig. F P être ~ baxna[s].
épatement, F P förbluffelse &c s. föreg,
épater, 1:1,tr. slå foten af ett glas; s. épaté.
épaulard, zool. späckhuggare.
épaule*, axel, skuldra; bog; ~ bog från förstäf till fockvant; ~ de mouton fårbog; 0 timmerbila; avoir les larges, être rge d’ous
F familjärt. P lägre språk. mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. sjöterm. ~ militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
