Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - grainasse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grainasse — 319 — grand
regnskur; ~ [de vent] by [sec utan regn] ; ~ de beauté* skönhetsfläck; ~ de lumière* [[militärisk term]] artill. tärning för fänghåi; ~ d’orge* 0 spetsstål, -hake; fyllnings-, åttkantstycke af trä ; F P vagel, dynt etc. ; gros ~ höstsäd ; menus ~ vårsäd; battre les grains tröska [säd] ; commerce des ~ spannmålshandel ; cuir à narfläder; F avoir un ~ [de folie* dans la tête] ha en skruf lös, vara litet vriden ; un ~ (deux ~) de bon sens en gnista sundt förnuft; F veiller au n» vara påpasslig,pass. sig, hålla god utkik,
grainasse*, [[sjöterm]] liten obetydlig by.
graine*, frö; ~ [devers à soie*] silkesmaskägg; F c’est dea ~ de niais det m. man inbilla bönder; F une mauvaise ~ ett elakt byke; monter en ~ gå i frö; fig. F komma på öfverblifna kartan,
grainetier, s. grènetier.
grainier, ière*, en som säljer säd i minut.
graissage, smörjning.
graisse*, fett, ister, flott; [maskin]smörja; fetma; chargé de ~ mycket fet; couvert, taché de ~ äfv. flottig, nedflottad; F peloton de nw fettklump; F prendre de la ~ fetma: tourner à la ~ 0m vin: bli oljigt,
graisser, 1:1,I. tr. [in] smörj a [med fett &c]; nedflotta, -smörja (-smutsa); fig. F ~ ses bottes4 rusta sig till resa; beställa om sitt hus; F ~ le couteau äta kött till frukost ell. mellanmål; F P ~ les épaules* à qn gifva ngn smörj; ~ le marteauuta en portvakt; ~ la patte à ell. de qn muta ngn. II. itr. om vin: vara tjockt som olja.
graisseur, smörj are; [[teknisk term]] smörj apparat; ~ à lécher strykkopp.
graisseux, euse*, a. fet, flottig, g ramen,bot. gräs, -slag.
graminé, ~e*, a. gräsartad; s. gräs slag, -växt.
grammaire*, grammatik[a], språklära; faute* de ~ grammat[ikal]iskt fel; contre la ~ äfv. ogrammatikaliskt.
grammairien, grammatikus, språklärare,
grammatical, ~e*, a. © grammat[ikal]isk,
grammatiste, språkpedant, skolfux.
gramme, viktdel: gram [vikt].
Grampiens, geogr. les monts ~ Grampianbergen.
1. grand, ~e*, (en. ibl. grand’), a. © stor, -växt, lång; fullvuxen, -växt; vid, god, dryg (styf), full; hög, viktig, högt uppsatt, förnäm; berömd; ärke-; i vissa titlar: öfver-, öfverste-; fig. äfv. hög, -sint, ädel; être de autorité hafva [en] stor makt, vara högt uppsatt; être e ~ mérite v. hug-, själstor, ha stor förtjänst; être de naissance v. af hög börd, förnäm; s. faire ~ bli stor, växa; ~ âge hög ålder; au ~ air i fria, friska luften, i det fria; avoir ~ air s. förnäm ut; F ~ ~ amis intima, förtrogna, såta vänner; n’avoir pas ~ argent ej ha godt om pengar: le ~art aik. filosofiska stenen; ~ aumônier öfverhofpredikant; être d’e ~ beauté vara mycket vacker, skön; faire ~ bien à qn göra ngn mycket godt etc.; faire ~ cas de sätta stort, högt värde på; ne pas faire ~ cas de ej fråga stort efter; ~ chambellan öfverste-kammarherre; ~ chancelier storkansler; ~ chaud stark hetta; cela ne vaut pas chose* det är icke mycket värd t; ~ cœur ädelt hjärta; de ~ cœur af hj ärtans lust, mer än gärna, ädelmodigt; ~ crime svårt brott; F jurer, promettre ses ~ dieux svära vid allt hvad heligt är; ~s dignitaires [höga] dignitärer; d’une öje douceur, faiblesse ytterst mild, svag; öje douleur stor, djup sorg; ojes eaux vattenflöde; i Versailles etc. s. eau*; F nager en eau vara, lefva i öfverflöd; le ~ escalier hufvudtrappan ; femme stor, lång kvinna; ~ froid sträng köld; heure. dryg, gfod timme; deux ~ es heures äfv. två fulla timmar; ~ homme stor man (snille etc.); homme ~ stor, lång, reslig karl; les ~es Indes Ostindien; d’une jeunesse helt ung; le ~ jour [stora] ljusa dagen etc. se jour; marcher à jes journées göra starka dagsmarscher; ~e maison äfv. fint hus; ~ maitre stormästare; [[militärisk term]] ~ m. d’artillerie* generalfälttygmästare ; je ne vois pas mal à cela äfv. jag ser ingenting farligt däri; ~ maladie svår (långvarig) sjukdom; maréchal la cour öfverhofmarskalk; ~ merci stor tack; merveille hvilket under! grand’ messe högmässa; le ~ monde stora världen, högre societeten, de förnäma; pas ~ monde ej rocket folk; F de ~ mots stora ord, skryt; être d’une (en. ~ de) naissance vara af hög börd, förnäm;plus ~ que nature*[i] mer än naturlig storlek ; je lui en ai de~es obligations jag är h. mycket förbunden därför; le ~Océan Atlantiska hafvet; le ~ œuvre aik. filosofiska stenen; ~ officier storofficer: kommendör af l:sta klass af orden; ~ orage häftigt oväder; fenêtre, porte, etc.] toute ~e ouverte vidöppen,p. vid gafvel; F ~-parents far- eu. morföräldrar ell. deras syskon; ~ parents förnäma släktingar; tjocka släkten ; ~es passions starka passioner; à ~’peine* med stor, mycken möda; ~ personnage högt uppsatt person; F öje personne fullvuxen [person], stor människa; pluie häftigt regn; ~ point hufvudpunkt, viktig punkt; ~ pontife, ~ prêtre öfverstepräst; ~ prieur storprior; lesjes puissances stormakterna; ~ remède verksamt, kraftigt medel etc.: trancher du ~ seigneur agera, spela förnäm herre,ibl. slå p. stort; le Grand Seigneur ell. Ture storherren, sultanen; ~ silence djup tystnad; au ~ soleil [midt] i solbaddet; de ~e taille stor [växt], reslig; ~ temps hög tid; au ~ trot i sträckt traf; ~ vent [stark] blåst ; envoyer qc par [la] vitesse sända
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]]\ mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
