Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tecknarens slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
v. Schwerin (s. 142, 145). Efter ett litografiskt
porträtt i den ofvannämnda samlingen »Porträtter till
Fänrik Ståls sägner». Ett öfverstelöjtnant H. Pripp i
Göteborg tillhörigt originalporträtt har tyvärr kommit för
sent för att begagnas.
Tigerstedt (s. 109). Efter ett af med. d:r R.
Tigerstedt i Stockholm meddeladt porträtt.
Toll (s. 65). Efter ett i Kongl. Biblioteket befintligt
porträtt.
v. Törne (s. 113, 117). Efter en silhouett, det enda
kända porträtt af v. Törne, meddeladt af redaktören af
Helsingfors Dagblad, juris kandidaten R. Castrén.
Wadenstjerna, J. och C. W. (s. 154). Efter
upplysningar, meddelade af d:r Schildt (Kilpinen), dotterson
till C. W. Wadenstjerna och gift med en sondotter till
hans broder Johan. Fru W. Ahrenberg, f. v. Engeström,
har äfven lemnat åtskilliga upplysningar rörande
Wadenstjernska slägten.
Wibelius (af Wibeli) (s. 156, 158). Efter ett af
grefve C. Armfelt i Åbo meddeladt miniatyrporträtt samt
en silhouett, insänd af landshöfding Wibelii brors sonson,
häradsskrifvaren G. Wibelius i Karlstad. (Det förstnämnda
af dessa porträtt har varit reproduceradt i Ny Ill. Tidn.
1882, n:r 28.)
Under forskningarna efter porträtt till »Fänrik Ståls»
hjeltar hafva åtskilliga bilder kommit mig till handa, hvilka
icke kunnat ingå i teckningarna. Bland dem förtjena
särskildt nämnas porträtt af »den tappre Eek», meddeladt af
hr C. W. Bruncrona på Karsby i Finland, och af majoren
v. Hertzen, insändt af hr v. Hertzen i Finland. Dessa
porträtt, så väl som hela samlingen af insända teckningar
och skriftligen meddelade upplysningar rörande de afbildade
personerna – åtskilliga af dem ega allmänt historiskt och
biografiskt intresse –, komma att öfverlemnas till Kongl.
Biblioteket, i förhoppning att de der kunna komma forskare
till godo.
För vinnandet af den största möjliga trohet vid
återgifvandet af klädedrägter, vapen m. m., hafva, jemte
porträtten, offentliga och enskilda samlingar, samtida teckningar,
illustrerade arbeten o. s. v. flitigt studerats och jemförts.
Åtskilliga uniformspersedlar, hvilka burits i kriget 1808–09
och såsom dyrbara reliker förvarats af anhöriga till deras
forna egare, hafva derjemte tjenat till ledning. Bland dem,
som härvid beredvilligt bistått mig, böra, utom de redan
nämnda, särskildt ihogkommas enkefru Bruncrona, f.
Nordenskjöld, professorskan E. J. E. Lovén, f. von Julin,
professor A. v. Becker, kaptenerna F. A. Spak och G.
Björlin, universitetsbibliotekarien prof. W. Bolin,
bokhandlaren G. W. Edlund samt bildhuggaren C. Sjöstrand m. fl.
Under resor i Finland åren 1880 och 1881 har jag
varit i tillfälle att lära känna landets natur och besöka en
stor del af de ställen, som utgjort skådeplatsen för de
skildrade tilldragelserna. Jag har i detta ändamål besökt
Ala Lemo, Willmanstrand, Idensalmi (Wirta bro), Siikajoki,
Nykarleby, Oravais, Vasa, Lappo, Alavo m. fl. från
Finlands sista strid välbekanta ställen, äfvensom Runebergs
ungdomshem, det vackra Ruovesi. Det har icke ingått i
arbetets plan att meddela afbildningar af dessa historiskt
bekanta ställen; men för framställningen af den yttre
naturomgifningen, i hvilken »Sägnernas» hjeltar stridde sina
ärofulla strider, har det icke varit utan vigt att på ort
och ställe hafva tagit kännedom om det vidsträckta landets
naturförhållanden. Sakkunniga och välvilliga följeslagare
och rådgifvare under dessa resor hafva icke saknats. Må
det tillåtas mig att särskildt uttrycka min förbindelse till
literatören A. Hertzberg i Helsingfors, d:r Rancken i Vasa
samt lektor Illberg i Nykarleby, hvilka alla med råd och
dåd härvid stått mig bi och af hvilkas välvilja jag under
dessa resor erfarit talrika prof.
Ej blott Finlands natur, utan äfven dess folktyp har
jag under dessa färder haft tillfälle att studera. Äfven
den har troget, utan förskönande idealisering, bort
återgifvas. Det är ej den yttre fägringen hos det folk, som
»frös och svalt och segrade tillika»,
som Runeberg besjungit. Men det är fosterlandskärleken, |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
