Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fanera - Flen - Frihult - Futtig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inflytelse av obekant art bör antagas med hänsyn till förstavelsen
ve-, väl är väsentligen att härleda från en ndl. eller tysk form
av det franska verbet, som i direkt lånad form givit eng. furnish.
Flen såsom gammalt folkspråkligt namn på en del
plågsamma åkommor, såsom gikt, reumatism m. m., y. fsv. flen,
fleen-wœrk, är förmodligen helt enkelt samma ord som isl. fleinn
m. sidopik på hvasst vapen el. dyl., även kastspjut el. pil.
Ursprungliga meningen, då någon sade sig hava flen(en) i
kroppen, var väl att han kände sådan värk, som om han blivit
sårad med det slags vapen (eller spets på vapen) som kallades flen.
Frihult (plur. frihultar hos Serenius 1741), även friholt,
ett sjömansord som i likhet med da. friholt fått ombildad
förled, så att ordet tycks vara uppfattat såsom trä till att hålla
fartyget fritt (från skada av kollision), är lånat av lt. wrîfholt,
motsv. ndl. wrijfhout med egentlig bet. riv- eller skav-trä: av
verbet lt. wrîven, ndl. wrijven riva. Efterledens svenska form
-hult för -holt här ock även i andra sammansatta sjömansord
torde knappast kunna förklaras därmed, att sv. hult i ock för
sig är etymologiskt = lt. holt; ty ordet fins annars i svenskan
endast i bet. skogsbacke ock dessutom med neutralt genus. Här
torde formen med u för o bero på association med ett annat
mycket brukat sjömansord, nämligen bult såsom den svenska
formen för lt. bolt.
Futtig adj., lt. futtig, har väl intet att skaffa med det
franska futile ock kanske icke häller med lt. fuddig i
snarlik bet. (jfr förf:s etymologiska ordbok). Då i samma bet. fins
lt. fottsig, tydligen avlett av lt. subst. fottse »cunnus, vulva», en
variant, förmodligen egentl. högtysk, till lt. fott i samma bet.,
ock då även lt. fott- som förled i en del sammans. kan beteckna
något lumpet, futtigt, strunt, samt då härtill kommer, att
Westes uttalande i ordboken om sv. futtig ger anledning att
förmoda, att ordet utgått från lågt pöbelspråk, så synes skäl finnas
att förklara lt. futtig utan vidare som en avledning till samma
tyska subst. i variantformen futt, hvilken form också finnes t. ex.
i det tyska hundsfutt, en äldre variant till skällsordet lt. nht.
hundsfott, hvarav lånats sv. hundsvott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
