- Project Runeberg -  Fynden i Troas och Homeros' Troja /
70

(1878) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fynden i Troas och Homeros' Troja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en ringmur och att gator och tomter voro i följd däraf
något hopträngda, men äfven de i helleniska
kroppsidrotter mest öfvade torde icke hafva mäktat löpa tre gånger
kring en så stor stad, som Troja måste hafva varit.
Aristoteles har utan tvifvel träffat det rätta, när han just
om denna berättelse anmärker, att vi här hafva ett
exempel på huru man på ett lämpligt sätt kan använda det
omöjliga för att väcka häpnad.

Det är icke mycket Homeros berättar om det
landskap, i hvilket Troja låg. Han har icke mycken
benägenhet för att beskrifva det som finnes till, han är däremot
mästare i att, när en sådan beskrifning någon gång
erfordras, gifva den form af en berättelse om en handling som
utförts. Det bästa exemplet härå lemnar beskrifningen af
Achilleus’ med många bilder sirade sköld. Den skildras
icke sådan den förelåg i det ögonblick t. ex. då Achilleus
mottog den eller första gången tog den på armen, utan
i stället skildras huru guden Hefaistos med gudomligt
mästerskap utför den ena detaljen efter den andra, så
att under hans händer framträder bildernas rika serie.
Denna frånvaro af pauser, under hvilka läsaren anmodas
att stanna för att få det ena eller andra beskrifvet för
sig, gifver Iliaden och Odyssén en hög grad af
friskhet och lif — man får oupphörligt följa utvecklingen af
händelserna, till hvilka i förbigående sluta sig de nödiga
antydningarna om omgifningarna eller andra tillhörande
omständigheter, på sin höjd gifves en närmare beskrifning
genom användande af bilder sådana som de, hilka i det
föregående citerats (t. ex. s. 14), alla så rika på träffande
karaktäristik och poetisk skönhet, att man med glädje
hvilar vid hvar och en af dem ett ögonblick för att sedan
åter med nytt intresse följa händelsernas gång. Homeros
målar icke landskap, icke ens landskap med
människofigurer som staffage, ej häller tycker han om att måla
något stilleben. Han är en historiemålare, som åt sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:16:20 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fyndtroas/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free