Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - Sjätte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÅSLISA 69
gpnsin gjort i mitt liv. Vern tror ni denna lantliga
skönhet som vaktar gässen är?
— Giinther!
Hattenheim reste sig till sin fulla längd; en
all-Varlig, nästan mörk blick fästes förebrående på den
unge mannens leende ansikte.
— Hu, bit mig icke, Tjocker! sade Lehrbach
övermodigt, vi äro ju här entré n o u s, och herrarna kunna
dock ha samma rättighet som Vi att roa sig åt något
utomordenligt.
— Det menar jag också! Bekänn färg, greve! Ni
gör oss nyfiken! ropades omkring bordet.
— Giinther, jag ber dig!
Den unge mannen gjorde en rörelse liksom ett
egensinnigt barn och sade ironiskt:
— Du behöver, vid Gud, icke göra dig några
skrupler, mon a m i, vi ha ju ordentligt betalat de smörgåsar
och den mjölk vi förtärt där med att gratis ge
danslektioner och ha således absolut inga skyldigheter att
undanhålla ett skrattlystet publikum våra sommarmemoarer! Och
med en blick på Hattenheims av vrede rodnande ansikte,
kastade Gunther sig storskrattande tillbaka i stolen.
Jag ber dig, käre Tjocker, spräng icke ådrorna på din
panna och tag icke illa upp att jag skrattar, men då
du är rasande ser du Verkligen komisk ut!
Hattenheim bet sig i läppen:
— Jag vet att man icke kan vänta av dig, som
av andra att utan ord och handslag kunna
vara diskret. I alla händelser vill jag icke göra mig
skyldig till en sådan hänsynslöshet!
Gunther ryckte på axlarna.
—- Du är en pendang Hattenheim, och behagar
ibland gå för långt i diskretion. Men — vore vi båda
ick^ sådana motsatser skulle vi icke vara så goda
vänner. Leve därför ytterligheterna! Han tömde hastigt
sitt glas och fortsatte muntert: Således Gåslisa, mina
herrar! Jag ber enträget att återfå skissen; den är
bestämd att underkastas gillande av allerhögsta ögon!
— Här, mister Lehrbach; men ni får den endast
i utbyte mot noggranna detaljer om denna allrakäraste
bekantskap I
Clodwig höll teckningen skämtande bakom sin rygg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
