- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
17

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rt

lill.skarfvatles mod hvarandra; hos en annan del -— genom
införlifvande endast |*af deras grundljud, eller konsonanter, af
hvilka ^n hvar uttryckte, eller representerade, ett visst ord
och dess deremofsvarahde begrepp. Sålunda hafva också
våra f’nuvarande språk blifvit bildade; och märkvärdigt nog
. är det ännu fallet med nästan alla våra såkallade stamord,
att vi kunna upplösa dem till sina grundelementer, sålunda
att vi, vid en djupare språkforskning deraf, finna det hvarje i
dem anträffad konsonant, redan ensamt, bildar, i de språk der
de enkla orden ännu bibehållit sig, ord, af hvilka en del,
redan ensamt uttrycka samma begrepp, en annarl del åter
begrepp som dermed, på ett eller annat sätt, antingen äro
analoga, eller ock innehålla någon! närmare bestämmelse af
buf-vudbegreppet. Detta är äfven fallet med våra Finska ord,
hvilket^af de utaf oss^här anförde exempel snart nog torde
skönjas.

Vi måste här, för en stund, afbryta fortgåendet, eller
utvecklingen, af vårt ämne, och — för att småningom bereda plats — till en
början åtminstone, här^inrymma någondel af de såkallade ordklasser,
eller rättare ordslågten, hvarpå vårt bevis här stöder sig.

Taata. (Dadda).

Finska ordet Taata, hvilket betyder både ”fader" oeh "faderfader/* har
blifvit liksom ulträngdt af ordet iså, och tyckes for det närvarande mera
höra till det såkallade barnspråket, såvida det mest brukas af små barn,
hvilka härmed vanligen tilltala sin far ock farfar. Ifrån betydelsen af fader
har detta ord liksom så många andra, lika beskaffade, småningom öfvergått
till att utmärka begreppet af **Gud/* såvida äfven han betraktades såsom
vår fader, och vi såsom hans barn. Så kallas han t. ex. i gamla Runor
toatto vanhin> taivahassa ”Gud (fadren) i himmelen den äldste*’.
Grund-bokstäfvernc, som bilda detta tvåstafviga ord, äro således tvenne enkla t,
hvilka börja hvardera stafvelsen, och ikring hvilka denna ordcykel hvälfver
sig. Närmast härmed beslägtadt är Finska ordet täti (faster, tant) och på längre
håll torde äfven ordet tyttö (flicka)’ och tultu (kund) härmed stå i någon
slags slägtskapsförbindelse.

När man nu närmare följer ledtråden af ordet taata, genom de många
olika tungomålen, så finna vi att fader heter

på de Europeiska språken:’

Tadta på Finska{; efter^Savolaxska, Karelska och Olonetzska idiomeina,
äfven toato, toatto, — tuatto, på de i Tverska Guvernementet i Ryssland
boende Karelares språk — tallo, också på Olonetzska — tatla på
Tschudi-ska) eller på Yatländska (Vatjalaisten kielellä) — taita, på
Kalabrisk-Alba-nesiska — latta, tatte, på Tyska — tata, tetta, på Grekiska (ett ord
hvilket tillika alltid innebar vördnad for äldre personer) — taita på Spanska
(hvaremot tato på Italienska bet. ”broder**; och tata, ”syster**) — t aal, på
Estniska — tata, på Siciliansk-Alhanesiska, och på Latin (enligt Varro
begag-nadt såsom barnaspråk); likaså på Ungerska, Engelska, och Serviska, samt
jemte des» . diminutiver — tata, tatulja, tatulinka, på Litausk-Ryska —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcastamord/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free