- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
29

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Europeiska språken:

Isä på alla dialekter af Finskan, äfvensom på Ingermanländskan. Isä p&
Estniska, och dessutom issa, på Dorpatska dialekten deraf; is a på Liiviska och
Krevinska bet. “fader;4* hvaremot ös, på Magyariska, eller Ungerska, bet.
‘‘stamfader/4 “ättefader.** Om man nu från den Finska språkstammen öfvergår till
den G ermaniska, så tyckes icke ordet der vara så helt och hållet främmande
som mången skulle tro; tvärtom spelar det der en vigtig roll. Ordet as, plur.
asar, aesir, som förekommer i Forn-Svenskan, och hvilket såsom ett epitet
tillädes Odin, Thor, m. fl. har man öfversatt än med “Gudar/4 än med
“drot-tar,“ m. m. ehuru äfven deras äldsta Domare och Prester någongång behedrades
med samma namn. Med ett ord, man har haft alls ingen reda hvarken på
ordets härkomst eller betydelse, så mycket man än derom gissat och skrifvit, och
många hafva till och med trott att dermed menades “Asiater;“ lika litet
har man reda på asgård och asamal, så mycket derom än i eddorna talas, ty
ingenjvet hvarest den *‘gården“ fanns, ej heller har någon hört talas om
“språket.** En besvärjelseform, under hedendomen, var: “so hjclpi mier hin hclge
As Freyr och Niordur;** hvilken man öfversatt: “så hjelpe mig den Holige
As, Freyer och ISiord.** Är väl detta en öfversättning? Månne det ej betyder:
så hjelpe mig den helige fader Freyer och Njord. Om man nu antager att Asar
bet. detsamma som palres, “fädcrna“ (äfven “förfäder, stamfader4*) då blir allt
ganska klart. Man tinner då orsaken hvarföre blott de äldste undflngo denna
benämning, och hvarföre den tilldeltes dem såväl i egenskap af prester som
domare och Höfdingar. Asgård, i stället att vara ett INomcn proprium, betyder då
intet annat än “fädernehemmet4*; så mycket mera som det alltid nämnes i
motsats emot Jotunhcim; och asamal, i stället att betyda “gudaspråk44 eller
“Asiatiska,** bet. “modersmålet.4* Att detta verkeligen måtte vara förhållandet, kan
man äfven sluta deraf att Asarne alltid sältas i motsats mot Ynglingarne, cn
äldre generation emot en yngre; och bestyrkes detta äfven af det gamla
Baski-ska språket, der orden Asabac, bet. “förfäder44, och osaba “farbroder**
(sammandraget af osa ocii aha) och iccha, icecoa (hvaruti ordet isä ännu mera röjes)
“faster, tante.44 Äfven de gamla Etruscerna hedrade,. enligt Suctonius, sina
stamfäder, hvilka de tillcgnade cn Gudomlig dyrkan, med namnet Aesar; och,
enligt Hesychius, tilläde äfven de fordna Tyrrhenierna, sina aisi, samma ära.
Sålunda skulle namnet Asia (Asien) komma att ungefär innebära betydelsen af
“fä-dernelandet;“ och i sanning én bättre bemärkelse kan det icke hafva, om
men-niskoslägtet derifrån härstammar. — Men i Svenskan finnes ännu andra spår af
detta ord, åtminstone här i Nyländska dialekten, der ordet bisi (inan säger:
“en gammal bisi“) bet. “Gubbe;4* i hvilket ord tillkommit bokstafven b,
utmärkande derjemte begreppet af ordet abba. Äfven orden buse, bjesse, busse,
basse torde med bisi stå i någon beröring.

Ibland de Slaviska språkgp synes ordet redan, enligt folkets talorganer,
förekomma under ett annat uttal, hvarigenom det tyckes till andra hälften tillhöra
ordklassen laata. Så t ex. heter “fader4*: olsche, olese, otesch, på Slavänska
eller Ryska kyrkospråket, äfvensom på Dalmatisk-Kroatiska — olsche, otsce,
otecz, på Kroatiska — olsche, olscha, på Krainska — olsche på Steyerska —
olsche; otcc, på Böhmiska — olsche, ot’ec, på Slovackiska — ollsche, otoz, på
Ragusiska’ — olscha på Kärnthska, och Ungersk-Vindiska ozha, — oilsche
ociec, oycicc, på Polska — oytsche på Kassubiska i Pommern — otezs, otccs
otiz, ozha, ozhe, på Krainisk-Kroatiska — olee, ’otatsch, på Sorviska, — olacz
på Dalmatiska — otac på Bosniska — otac, oche på Slavonska — wolze,
wollze, wolz på Serbiska och ofre-Lausitzka — wosch, woschz på
Nedrc-JLausitzka.

Månne rj slutligen ordet islen, som på Ungerska, ’liksom islld, på
Hafs-Tschuktschiska bet. 44Gud,44 leder sitt ursprung från denna ordklass; och likaså
buszalz, som äger samma bemärkelse, på Polaviska? Bland

De Asiatiska språken

heter “fader,“ på Samojediska vid Mangascja csja, vid Turuchansk es$, jeseje
vid Narym cc/tc, på Tavginsk-Samojediska jesc, hos stammen Kctje och lim
esem, vid Tomsk och Tas c sel, och på de andra mundai terna tillsättcs prefixen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcastamord/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free