- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
48

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

M

analoga bemärkelser, d. v. s. alt man ifr/in den ena, per
analogian), kunnat leda eig till den andra; af hvilka bemärkelser,
sedermera, det ena folkslaget vanligen antagit cn, och ett
annat folkslag en annan; eller ock, hvilket nästan synes troligare,
hafva de flesta ord, i synnerhet vid fråga om nomina, redan
ursprungligen i sig inneburit, och uttryckt, en motsats, rj eller
tvenne hvarandra motsatta begrepp; men i den mån språken
småningotn utvecklade sig, sökte man åtskilja bemärkelserne;
vanligen genom vokalskilnadcr, eller genom ett starkare uttal
(en fördubbling) af någondera ulaf konsonanterna. Af ett
ursprungligen gammalt ord uppkom sålunda tvenne nya, af
al-delcs motsatt bemärkelse, men likväl till formen hvarandra så
lika att de ofta med hvarandra syntes sammanträffa. Så t.
ex. utmärker Finska ordet ukko (gubbe) med afseende å
betydelsen, en motsats till ordet akka (gumma), liksom det gamla
Svenska ordet gumme var en motsats till ordet gumma, och
moder en motsatts af moder o. s. v. Dessa, ehuru till
betydelsen olika, men likväl till formen nära beslägtade ord, måste
således enligt naturens lag, hafva haft ett gemensamt
ursprung, eller ett stamord, li vi I ket ägde denna dubbla betydelse.
Denna motsats af ordels betydelse, slår dock icke alltid att
anträffas, eller att eftersökas, i samma språk, utan uppenbarar

r) Detta är också i sjelfva verket ganska naturligt. Tfvarje begrepp måste
betingas, eller karakteriseras, af sin motsats; ty när ett ord säger hvad en sak.
är, säger det tillika — indirekt (eller involverar i sig begreppet) — hvad det icke
är; så t. ex. begrepet "mörker” antyder eller förutsätter redan, (involverar i
sig) begreppet af ”ljus” (och tvärtom). Samma ord som uttrycker det ena
begreppet, kan således -icke blott uttrycka — utan innebär i sig redan,
medvetslöst, det andra. Detta kan förklara orsaken hvarföre ännu kanske i alla språk
finnes qvar ord, som uttrycka denna motsats, och det är troligt att sådane, i
fordna dagar, funnits i mängd. Sa t, ex. kunna orden olim och quondam, på
Latin, betyda såväl en ”forntid* som ”framtid”; och förhållandet är, nära nog,
detsamma med Finska orden muinon (muunoin) och muulloin. Hit hör äfven
t. ex. ordet rieska som bet. såväl ‘’mjölk” som ”bröd”; lanka, som bet. såväl
”garn” som ”tråd”;*r&7im«, som bet. både ”tråd” och band”; nauha, som bet.
både ”band” och ”rem”, m. fl. Anledningen till denna dupplicitct eller motsats
skulle kanske också kunna förklaras — dels såsom en följd af brist på ord och
uttryck — dels ock föranledd af olikhet i åsigter, under olika förhållanden. Ungefär
på samma sätt som cn siffra, eller ett tal, kan hafva tvenne olika, hvarannan
motsatta betydelser, allt efter det man tänker sig det såsom ja k ad t eller neka dt,
(betecknadt med plus eller minus) så ian nu äfven ett ord, med afseende å
dess betydelse, uppfattas från olika sidor, eller från tvenne motsatta håll.
Der-utaf händer det i många språk, liksom i Finskan, att t. ex. begreppet sol oeji
dag betecknas med samma ord; i andra språk betyder samma ord bådehimmél
och sol, eller himmel och gud, o. s. v., allt efter de begrepp man derom gjort
sig. Och förekommer det äfven skillnad i orden, så är den ofta så liten att den
föga märks; sä t. ex. betyder på Othomsha de*he ”vatten”, och delte ”eld”; på
Gcorgiska bet. Tza ”himmel”, och Tze, ”jord”; på Armeniska jérkir ”jord”, och
hjerki ”himmel”, liksom på Latin dies ”dag”, och deus, ”gud” o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcastamord/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free