- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
68

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tinno på Jfdhiska, bet. “morbroder*4; ocb ena1 a på Nnknhiv», af
Marquesasö-arnc bet. •’man’*4, menniska44; — ink pä Tatariska vid Tobolsk, Tumon oeh
Tara, och tna pä Maipuriska i S. Åm. bet. 44moder44, inen ina pä Dana kil apr.
i Afrika bel. “broder44, och intlic pä Hnastcra-, vinoc pä Pocoiichi-,och vtnic
pä Mäya spr. i M. ’Amerika bet. 44manfc\ — inna pä Phcllata «pr. i Afivfy/a

pä Tatariska vid llarab bet. 44modcr44; uieii inna, unnan pä Ibo s|ir. bet.

“fader44 och innnuk pä Grönländska bet. 44nian44. — yin-na pä Dannkil, och
yino pä Adajel-spr. i A fr. bet. 44moder44; Ii varemot jonnu(— namnet Jenny)
pä Watjc, och djonnu på Papaa-spr. i Afr. bet. “hustru44. — indan på
Gi-cp-spr. i Afrika, och idite på Cayubaha i Amerika betyda likaledes “moder4*

När nu äfven första vokalen, och således derigenom äfven hela första stap»
Vetsen frän denna ordklass bortfaller, återkommer’man till en ny ordcykel
som, analog med den förstnämnde, börjar med grtmdbokstafvcii n. Så t. ex.
beter moder naye på Watjc- och nai på Ihipaa spr. i Afr. n’ah på Tipura
spr. i Bengalen, nah på Chcpewyan spr. i N: Ain. nan på Totonne» i M. Ara.
na på Sokko spr. i Afr., ocb na, naa pä Yucata spr. i M. Am.; hvaremot

na på Knrabnriska i vestra Afrika bet, “fader4*, — Deremot heter “moder44

på Karabariska neam, och — noen, nooyeah, noyeyh på Seneca- nohah på
Cayuga-, nchah, neah på Wayandots spr. i M. samt nevah pä Sliavanno spr.
i N. Am. ocb njevea på Samojedi ska; hvaremot nowall på Shawanno spr. bet.
“hustru44; neovah lå Pottavatameh bet. både “hustru44 och “moder44, samt
neewewah, nioucowah på Miam spr. och neesee-wreork ( F.
nni>*-r«kiVqvin*-folk) på Neobscott spr, bet. “hustru44, samt neekou.se på samma språk, liksom
nekich pä Souriquois spr. deremot “moder44; hvaremot nevan pä Koriäkiska
neivkån pä Tscliuktscliiska och nechu pn Mantscbnri.ska bet. “qvinna*4.
Deremot beter igen “moder44 nigah på Algonkin, nigah-wci (min moder) pä
Knistenaux-, nako—wouivce på Skoffie- ocb nakkowee pä Mountanees, samt
nikcc, nickea på Sliawanno-spiåkcn i N. Am. dä åter nuha pä Bectjiiaiias i
Afrika bet. “syster44, liksom njoko på Koossa spr. bet. “moder44 (på
Bcct-jtianas moacho, o*di naiko på Finska en qvinsperson, bemärkt såsom mera
lättsinnig, eller jjiftassjuk. — ne, nem på Ibo spr.. i Afr. ocli noo på Kuki
spr. i östra Indien, och slutligen o på Tembu spr. i Afr. bet. likaledes
“moder44, samt niil, niu, nU på Cliincsiska “hustru, qvinna44, niu-djin, efter
orden “qvinlig menniska44 — ni på Kanga g pr. i Afr. bet. “moder44, och Rit,
“fader, samt in på Ak räiska ocb Tambi spr. “husfru44. Man ser således att
bokstafven n, såsom bas, troget utgjort grund hokstafven for alla till dcuiia
ordklass hörande, ocb, cliuru i olika språk kring hela jordklotet spridda,
men likväl, ursprungligen, med bvurandra, genom inbördes slägtskap,
befryn-dade ord.

Jtftutsa, Mukia.

Ingendera af dessa Finska ord, hvilka, hvardera, betyda “flicka44,
förekömma i våra Finska Lexika — icke ens i det sednnst af Finska Littcr. Sälsk.
4852 utgifua. Likväl är mulsa, än i dag, det allmänna namnet på Hicka t.
ex. i Korpisclkä socken i Kareen, liksom bon, öfverallt, på de Svenska och
Norska Finskognrne, kallas multsa. Dessa ord tyckas ursprungligen, å ena
sidan, stå i en nog nära beröring med Finska ordet mies, “man44, Iivartill de
med afseendc å bemärkelsen uttrycka cn motsats, men bvarmed de, i
anseende till sin uppkomst, begagna till någon del samma bas, liksom de å andra
sidan ej blott tyckas stå i en nog nära frändskap med Latinska ordet uxor
ocb Svenska ordet hustru, utan synas de äfven, med m till förbas, kunna
tillhöra ordklassen ernå.

Muksa på Norsk Finska, bet. flicka; och muki på Tarahumariska i N. Am.
bet. “hustru". Med förlust af första konsonanten, tyckes dermed vara bcsläg-

och sonason Sethoch Enos vara ingenting annat fc:n de Finska orden selä ocli
enos, eno (d. v. s. “farbror44 och “morbror44); ocb liksom namnet Hanoch tyckes
vara cu variation af Enos, så är ock namnen Jabal ocli Jubal ingenting
an– nat än en variation af Abel,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcastamord/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free