- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
241

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Nionde kapitlet. Instrument för ytmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Likartade försök med en god planimeter torde öfvertyga hvar
och en huru skarpt polarplanimetern, rätt använd, mäter och
att orsaken till att instrumentet ej lemnar samma relativa
noggrannhet för små som stora figurer hufvudsakligen får
tillskrifvas afläsningsfel med anledning af för litet
delningsafstånd. Som l∙a = 1, så är med anledning häraf lämpligt,
att för små figurer använda planimetrar med kort arm
märkets arm) och stort hjul.

        Ljungströms cirkelplanimeter.

184.
Detta af kommissionslandtmätaren
J. P. Ljungström uppfunna instrument är teoretiskt sedt en
polarplanimeter, hvars grundcirkel har oändligt stor radie, d. v. s.
öfvergår i en rät linie.

Instrumentet är på följande sätt inrättadt: Vid en
cirkelrund glasskifva A (fig. 178, pl. 3) är fästad en med två
handtag h och försedd metallbygel B, som medelst en
horisontel ledaxel v a uppbär en metallskifva C. Denna
kring nyssnämnde axel vridbara skifva hvilar vid sin andra
ände på mäthjulet H. Detta, som har sin axel H a₁ lagrad
uti metallskifvan förmedelst två spetsar vid H och a₁, har
ett sådant läge i förhållande till glasskifvan, att hjulflänsens
lägsta punkt (beröringspunkten med papperet) sammanfaller
med glasskifvans medelpunkt, när instrumentet är uppstäldt.
Sistnämnde axel är plattgängad, och i gängans spår ligger
en liten trådbygel, som, då hjulet vrides, åker fram eller
tillbaka och vid skalan indikerar antalet hela hvarf, som
hjulet roterar. Hjulet är graderadt i 100 delar, och
bråkdelar af skaldelen afläses medelst den vid metallskifvan
fästade, bågformiga nonien N. Märket M, som är
betecknadt genom en svart prick på glasskifvans hvilplan, måste
likasom skifvans medelpunkt vara beläget på den förlängda
hjulaxelns projektion på nämnde plan. Då instrumentet för
öfrigt kan, såvidt dess dimensioner medgifva, mäta i hvilken
skala (med hvilken enhet) som helst, blott märket förlägges
på ett motsvarande afstånd från glasskifvans medelpunkt, så
har herr Ljungström utsatt prickar för vanligen förekommande
skalor. För att underlätta utsättandet af sådana märken,
för den händelse man önskar mäta i andra skalor än dem,
hvarför märken finnas, äfvensom för att underlätta
instrumentets pröfning och justering, äro i glasskifvans hvilplan
två mot hvarandra vinkelräta diameterspår inristade, af hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geodet/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free