Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tolfte kapitlet. Kurvstakning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
R = 1500.
=============================+==============================
Curven- Abscisse. Ordinate. | Curven- Abscisse. Ordinate.
länge. | länge.
–––- –––– –––– | –––- ––––- ––––-
25 24,998 0,208 | 325 322,463 35,071
50 49,991 0,833 | 350 346,832 40,648
75 74,969 1,875 | 375 371,106 46,632
o. s. v.
För att kunna justera en stakad kurva, önskar man
konstant afstånd mellan kurvpunkterna. Detta afstånd tages
mindre för små än för stora radier. I Sverige användas
mest, såsom i ofvanstående tabell, 25 fots båglängder mellan
punkterna. En följd häraf är att man får ojemna
abskiss-längder. Det möter visserligen ingen svårighet att från
tangentpunkten A utsätta abskisser på afstånden 24,998,
49,991 … 322,463 etc. och att från de så erhållna
punkterna med tillhjelp af korstafla staka ut de motsvarande
ordinaterna 0,208, 0,833 … 35,071, men det är ej fullt
lämpligt att så gå till väga. Sådane ojemna afstånd äro
besvärliga att med kedja utsätta, emedan längder under 50
linier måste efter ögonmått uppskattas. Bättre är att från
tangentpunkten utsätta punkter i tangenten på den konstanta
båglängden — här således 25 fot — från hvarandra och att
sedan göra en tillbaryckning med skilnaden mellan
båglängden och abskissan. Tillbakaryckningen, som i allmänhet är
temligen obetydlig, kan lätt göras med tillhjelp af en
graderad stake eller en afvägningsstång. Man förfar alltså i
förevarande exempel på följande sätt: Man utsätter på hvar
25:te fot (från A räknadt) punkterna l, 2, 3 etc. och gör
detta i och för tidsbesparing samtidigt med utmätandet af
tangentiängden 373,6 genom att först från B afsätta 23,6 —
då återstår 350 — och genom att sedan utsätta 25 fot 14
gånger. Man erhåller sålunda på samma gång tangentpunkten
och de ifrågavarande punkterna samt undviker att mäta två
gånger i tangenten. Kurvstakningen börjar nu från A. Vid
1 (fig. 232, pl. 9) är tillbakaryckningen 25 − 24,998 = 0,002;
vid 2 är den 50 − 49,991 = 0,009, d. v. s. till en början så
obetydlig, att man vid den ej behöfver fasta afseende; men
den ökas med båglängden och är vid 325 fot från A 325
− 322,46 = 2,24. Korstaflan uppställes ej i de första
punkterna, utan först, när ordinaterna blifva så stora, att den räta
vinkeln ej kan utsättas efter Ögonmått. Såsom bekräftelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
