Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla tre världsdelarna, under hvilka han besökt
alla västra Asiens länder till Kolchis i norr,
Mesopotamien, Assyrien och Medien i öster, Palestina
i söder, vidare har han genomströfvat den grekiska
arkipelagen, Grekland, Epirus, Makedonien, Thrakien
samt Skytien ända till Borysthenes (Don), slutligen
Egypten, Nord-Afrika, Sicilien och Syd-Italien. Han
är icke någon kritisk vetenskapsman i modern mening,
utan han litar på sagor och sägner, men har dock
ett skarpt omdöme och stor sanningskärlek samt är i
stilistiskt hänseende sina föregångare logograferna
betydligt öfverlägsen.
Han tror liksom Homeros, att jorden är en platt
skifva, ehuru han i Italien måste hafva fått kännedom
om Pytagoreernas nya lära, att jorden vore ett klot;
dock ansåg han denna skifva icke vara alldeles rund
utan aflång. Den är kringfluten icke af en ström,
såsom Homeros lärt, utan af världshafvet. Han
ogillar den på hans tid redan vanliga indelningen
i tre världsdelar och föredrager att dela jorden
i två stora hälfter, skilda från hvarandra genom
Medelhafvet, Svarta hafvet, Phasis och Kaspiska
hafvet. Den norra ville han kalla Europa, den södra
Asien, af hvilket land halfön Libyen (Afrika)’ blott
vore en del. Europa blir alltså lika långt från
ö.–v. som de båda andra världsdelarne tillsamman,
dock trodde han det vara något smalare. Södra och
sydöstra delen af Europa känner han ganska noga,
mindre fullständiga äro hans uppgifter om västra
Europa, hvilket han utsträcker långt väster om
Herkules’ stoder. Där i väster bo först kyneterna,
sedan kelterna, i hvilkas land vid staden Pyrene
(tydligen en förväxling med Pyrenéerna[1]) han låter
den midt igenom Europa flytande Istros (Donau)
upprinna. Han känner Sardinien, Korsika och Sicilien
med nästan alla dess städer; däremot nämner han icke
Rom. Istros är jordens största flod samt utfaller
på samma meridian som Nilen, i det han nära utloppet
tager ett sydligt eller sydostligt lopp[2]. Det stora
landet nordost om floden, Skytien, känner han mycket
bättre än sina föregångare och uppräknar många folk
därstädes samt skildrar deras seder. Däremot tror han,
att Thrakien är det nordligaste befolkade land på
jorden, norr därom är allt en ödemark, hvilken börjar
redan vid Istros. Skytiens sydöstra del heter Taurike,
men huruvida han fattar detta såsom en halfö (Tauriska
Chersonesos) eller blott som en udde, därom hafva
hans kommentatorer olika meningar[3].Skytia
sträckte sig i öster till Mæotis (Asovska sjön). I norr
därom bo mæeterna och västligare sauromaterna samt norr
om de förra tyssageterna, hvilkas land genomflytes af
flera floder bl. a. af Tanais (Don). Nordost om dessa
folk träffas andra stammar, däribland längst bort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
