Print (PDF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla tre världsdelarna, under hvilka han besökt alla västra Asiens länder till Kolchis i norr, Mesopotamien, Assyrien och Medien i öster, Palestina i söder, vidare har han genomströfvat den grekiska arkipelagen, Grekland, Epirus, Makedonien, Thrakien samt Skytien ända till Borysthenes (Don), slutligen Egypten, Nord-Afrika, Sicilien och Syd-Italien. Han är icke någon kritisk vetenskapsman i modern mening, utan han litar på sagor och sägner, men har dock ett skarpt omdöme och stor sanningskärlek samt är i stilistiskt hänseende sina föregångare logograferna betydligt öfverlägsen. Han tror liksom Homeros, att jorden är en platt skifva, ehuru han i Italien måste hafva fått kännedom om Pytagoreernas nya lära, att jorden vore ett klot; dock ansåg han denna skifva icke vara alldeles rund utan aflång. Den är kringfluten icke af en ström, såsom Homeros lärt, utan af världshafvet. Han ogillar den på hans tid redan vanliga indelningen i tre världsdelar och föredrager att dela jorden i två stora hälfter, skilda från hvarandra genom Medelhafvet, Svarta hafvet, Phasis och Kaspiska hafvet. Den norra ville han kalla Europa, den södra Asien, af hvilket land halfön Libyen (Afrika)' blott vore en del. Europa blir alltså lika långt från ö.--v. som de båda andra världsdelarne tillsamman, dock trodde han det vara något smalare. Södra och sydöstra delen af Europa känner han ganska noga, mindre fullständiga äro hans uppgifter om västra Europa, hvilket han utsträcker långt väster om Herkules' stoder. Där i väster bo först kyneterna, sedan kelterna, i hvilkas land vid staden Pyrene (tydligen en förväxling med Pyrenéerna<footnote>En närmare förklaring huru man skall föreställa sig, att Herodotos kunnat gifva namnet Pyrene åt en stad lämnar H. H. V. SCHWERIN Herodotos framställning af Europas geografi s. 24--25.</footnote>) han låter den midt igenom Europa flytande Istros (Donau) upprinna. Han känner Sardinien, Korsika och Sicilien med nästan alla dess städer; däremot nämner han icke Rom. Istros är jordens största flod samt utfaller på samma meridian som Nilen, i det han nära utloppet tager ett sydligt eller sydostligt lopp<footnote>Denna riktning har Herodotos gifvit åt floden i följd af underrättelsen om dess skarpa böjning nedan om »järnporten», i det han trott att floden under hela sitt öfriga lopp bibehöll en sydostlig riktning, v. SCHWERIN a. a. 72.</footnote>. Det stora landet nordost om floden, Skytien, känner han mycket bättre än sina föregångare och uppräknar många folk därstädes samt skildrar deras seder. Däremot tror han, att Thrakien är det nordligaste befolkade land på jorden, norr därom är allt en ödemark, hvilken börjar redan vid Istros. Skytiens sydöstra del heter Taurike, men huruvida han fattar detta såsom en halfö (Tauriska Chersonesos) eller blott som en udde, därom hafva hans kommentatorer olika meningar<footnote>FORBIGER I. 79 anser det förra, v. SCHWERIN 116 det senare, som mig synes på goda grunder.</footnote>.Skytia sträckte sig i öster till Mæotis (Asovska sjön). I norr därom bo mæeterna och västligare sauromaterna samt norr om de förra tyssageterna, hvilkas land genomflytes af flera floder bl. a. af Tanais (Don). Nordost om dessa folk träffas andra stammar, däribland längst bort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
