Print (PDF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de flintskalliga argippeerna<footnote>Dessa bodde sannolikt i Ural, af hvilken kedja en del än i dag af samojederna kallas Arka pae (»de stora klipporna») v. SCHWERIN 204.</footnote>. Om Kaspiska hafvet visste Herodotos att det var en afloppslös insjö, en åsikt som man längre fram öfvergaf. Dess längd motsvarade enligt honom 15 dagars och dess bredd 8 dagars resa i fartyg med åror. Det begränsades i väster af Kaukasus, »den vidsträcktaste och högsta af alla bergskedjor», i öster af en stor slätt, som var genomfluten af Araxes och bebodd af massageterna. Längre åt ö. sträckte sig icke hans vetande. Som förut är nämndt, kände han genom egna resor västra Asien ända till öster om Eufrat och Tigris, men om trakterna längre bort har han endast några hörsägner att meddela. Indos flyter enligt honom åt öster<footnote>Ganges känner han icke.</footnote> och där borta ligger Indien, det yttersta af alla bebodda land. Herodotos är den förste som omtalar Indien, hvilket redan nu är ett undrens land. Där äro fyrfotadjuren och fåglarna större än annorstädes, där hämtas guld i stor mängd både ur grufvor och ur flodernas sand, och de vilda träden bära en ull till frukt som i skönhet öfverträffar fårullen. Mot söder är Arabien det yttersta land i världen. Afrika eller som han kallar det, Libyen, hvilket han, som nämndt, blott anser vara en halfö på Asien är på alla öfriga sidor omflutet af vatten. Det går i värde icke upp mot Europa eller Asien, då det till största delen är fylldt af öknar. Egypten och Nord-Afrika, som han genomrest i olika riktningar, skildrar han utförligt och noggrant, och ehuru han om det öfriga Libyen icke äger så fullständiga underrättelser, så omtalar han dock flera förut okända folk och landskap samt flera oaser. Bland annat har han kännedom om dvärgfolk i det inre Afrika; äfven Nigerfloden synes hafva varit honom bekant, ehuru han sammanslår den med Nilen till en flod och därför låter Nilen börja långt västerut samt flyta först åt öster, sedan mot norr<footnote>Till denna åsikt kom Herodotos genom en sällsam analogi med Istros (Donau), som ju också flöt från väster till öster.</footnote>. Men Herodotos icke blott uppräknar länder och folk; han beskrifver också deras natur, seder och bruk. I detta afseende torde skildringen af Egypten stå främst. Han uppfattade riktigt större delen däraf såsom ett deltaland, och han framställer märkliga jämförelser mellan det och angränsande länder. Egypternas egendomliga kultur och lefnadssätt, deras pyramider och tempel omtalar och beskrifver han. Alla folk söder om Libyska öknen sammanfattar han under namnet etiopier och har i fråga om dem många egendomliga sagor att omtala. Före Herodotos hade geograferna blott lämnat en färglös förteckning på namn af olika slag. Herodotos är den förste, som verkligen också beskrifver hvad han omtalar och därvid visar han sig äga en öppen blick för folks och länders egendomligheter. Han är också den förste, som framhåller sammanhanget mellan jorden och människorna, mellan land och folk. På denna grundtanke är i själfva verket hela hans arbete byggdt: ty då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
