Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de flintskalliga argippeerna[1]. Om Kaspiska
hafvet visste Herodotos att det var en afloppslös insjö,
en åsikt som man längre fram öfvergaf. Dess längd
motsvarade enligt honom 15 dagars och dess bredd
8 dagars resa i fartyg med åror. Det begränsades
i väster af Kaukasus, »den vidsträcktaste och
högsta af alla bergskedjor», i öster af en stor
slätt, som var genomfluten af Araxes och bebodd af
massageterna. Längre åt ö. sträckte sig icke hans
vetande. Som förut är nämndt, kände han genom egna
resor västra Asien ända till öster om Eufrat och
Tigris, men om trakterna längre bort har han endast
några hörsägner att meddela. Indos flyter enligt honom
åt öster[2]
och där borta ligger Indien, det yttersta af
alla bebodda land. Herodotos är den förste som omtalar
Indien, hvilket redan nu är ett undrens land. Där
äro fyrfotadjuren och fåglarna större än annorstädes,
där hämtas guld i stor mängd både ur grufvor och ur
flodernas sand, och de vilda träden bära en ull till
frukt som i skönhet öfverträffar fårullen. Mot söder
är Arabien det yttersta land i världen.
Afrika eller som han kallar det, Libyen, hvilket han,
som nämndt, blott anser vara en halfö på Asien är på
alla öfriga sidor omflutet af vatten. Det går i värde
icke upp mot Europa eller Asien, då det till största
delen är fylldt af öknar. Egypten och Nord-Afrika,
som han genomrest i olika riktningar, skildrar han
utförligt och noggrant, och ehuru han om det öfriga
Libyen icke äger så fullständiga underrättelser, så
omtalar han dock flera förut okända folk och landskap
samt flera oaser. Bland annat har han kännedom om
dvärgfolk i det inre Afrika; äfven Nigerfloden synes
hafva varit honom bekant, ehuru han sammanslår den med
Nilen till en flod och därför låter Nilen börja långt
västerut samt flyta först åt öster, sedan mot norr[3].
Men Herodotos icke blott uppräknar länder och
folk; han beskrifver också deras natur, seder och
bruk. I detta afseende torde skildringen af Egypten
stå främst. Han uppfattade riktigt större delen
däraf såsom ett deltaland, och han framställer
märkliga jämförelser mellan det och angränsande
länder. Egypternas egendomliga kultur och lefnadssätt,
deras pyramider och tempel omtalar och beskrifver
han. Alla folk söder om Libyska öknen sammanfattar
han under namnet etiopier och har i fråga om dem
många egendomliga sagor att omtala.
Före Herodotos hade geograferna blott lämnat en
färglös förteckning på namn af olika slag. Herodotos
är den förste, som verkligen också beskrifver hvad
han omtalar och därvid visar han sig äga en öppen
blick för folks och länders egendomligheter. Han är
också den förste, som framhåller sammanhanget mellan
jorden och människorna, mellan land och folk. På
denna grundtanke är i själfva verket hela hans arbete
byggdt: ty då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
