Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Antillia, Sette Cittá m. fl. och rykten om att man
sett land väster om Azorerna[1], men i ännu högre grad
de uppgifter, som han fann hos sin älsklingsförfattare
Peter d’Ailly om det korta afståndet[2] till Cathay och
Cipangu och om dessa länders öfversvinnerliga rikedom,
hvarom Marco Folo berättat[3].
Med begärlighet plockade
han ihop ur olika författare allt, som kunde synas
fördelaktigt för hans planer, icke ens försmående
några verser hos Seneca, hvilka syntes honom innehålla
en profetia i denna sak[4].
På detta sätt hade han allt
bestämdare hängifvit sig åt drömmarna om en resa
åt väster, då något inträffade, som medförde, att
alla hans tvifvel om företagets möjlighet försvunne,
och det för honom blef en orubblig öfvertygelse, att
denna färd icke blott var möjlig utan äfven lätt, ja
att han ansåg sig äga en säker vägvisare till Indien.
Det var nämligen flere än Columbus, som börjat
öfverväga möjligheten af att finna en rakare och
kortare väg till Indien, än den portugiserna voro
i färd med att söka. En sådan var den florentinska
astronomen och läkaren PAOLO TOSCANELLI (1397–1482)
en af Italiens berömdaste lärde på sin tid. Genom
studiet af Marco Polos och andras resor samt genom
samtal med den nyss från Asien återvände Conti hade
denne man kommit till samma åsikt, som d’Ailly och
andra uttalat, att Asien sträckte sig så långt åt
öster, att den kortaste vägen dit vore, om man
seglade västerut från Europa. För att förtydliga
detta uppgjorde han med ledning af tillgängliga
källor en karta öfver Asiens och Europas kuster samt
det mellanliggande hafvet. På denna lät han de båda
världsdelarna tillsammans upptaga en längd af 240°,
så att det mellanliggande hafvet endast blef 120°,
medan i själfva verket Europas afstånd från Asien
är nära dubbelt så stort. Denna karta sände han år
1474 till konungen af Portugal jämte ett bref, hvari
han närmare utvecklade sina idéer och angaf, huru
man borde segla. Men portugiserna ville ej uppgifva
sina säkra upptäckter i Afrika för att slå in på
en ny och okänd bana, och därför ledde Toscanellis
bref icke till något direkt resultat. Columbus
har fått höra talas om detta bref och beslöt att
skaffa sig en afskrift däraf. Det var dock omöjligt
att erhålla en sådan ur det kungliga arkivet, och
därför vände han sig direkt till Toscanelli med en
anhållan därom. Denna begäran efterkom Toscanelli:
han sände honom kopia både af sitt bref och af sin
karta. Tidpunkten, när detta skedde, är svår att
bestämma, blott så mycket är klart, att den infaller
före 1482, och Ruge har med stor sannolikhet bestämt
den till efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
