Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kompassens hjälp bestämma orters inbördes läge[1]. Han
bestämde från Antverpen med kompassen läget på en del
städer, som voro synliga därifrån såsom Gent, Mecheln,
Löwen och Bruxelles samt uppdrog riktningslinjerna
på kartan utgående från Antverpen. Han utmärkte
därefter på linjen till Bruxelles denna stad på
godtyckligt afstånd och begaf sig sedan dit samt
bestämde därifrån pä liknande sätt riktningarne till
Gent, Mecheln och Löwen och insatte dessa linjer
på sin karta. Där nu två linjer (från Antverpen
och Bruxelles) skära hvarandra, ligger vederbörande
stad. Gemma anmärker, att om man kände afståndet från
Antverpen till Bruxelles, skulle man genom mätning på
kartan kunna finna afstånden från dessa städer till
de öfriga. Han beskrifver dock ej, såsom Münster,
huru detta skulle ske.
Den förnämste kartografen under hela det 16:e
århundradet var flamländaren GERHARD KREMER,
världsberömd under sitt latinska namn MERCATOR. Om
hans nationalitet hafva vidlyftiga strider utkämpats,
i det att tyskarne velat göra honom till tysk[2],
men deras skäl äro dock ohållbara, ty Mercator
var född i Rupelmonde i n. v. belgiska provinsen
Ost-Flandern 1512, han studerade i en klosterskola
i s’Hertogenbosch och vid universitetet i Löwen,
där han var lärjunge till Gemma Frisius, och han
var redan en frejdad kartograf, då han, förföljd som
kättare i sitt hemland, är 1552 öfverflyttade till
staden Duisburg i det tyska hertigdömet Jülich. Här
lefde han till sin död 1594. Han har sålunda väl
inom tyskt område utfört sina förnämsta arbeten,
men detta torde ej vara tillräckligt skäl att
beröfva den flamländska geografiska skolan dess
främste man[3]. Han var icke blott en lärd geograf
och astronom, utan äfven en mästare som topograf,
kartritare och kartgravör. Hans första arbete var en
karta öfver Palestina (1537), året därpå utgaf han
en världskarta i dubbelt hjärtformat[4], egentligen
en reformerad kopia af Orontius Finæus. Därefter
erhöll han af några köpmän i uppdrag att upprätta en
karta öfver Flandern, hvilken utkom 1540. Följande
år utgaf han en broschyr om kursivstilens användande
i karttryck[5] samt en stor jordglob, hvars tryckta
blad nyligen återfunnits och utgifvits. På denna äro
Skandinaviska halfön och Östersjön, för första gången
på en jordglob, något så när riktigt återgifna[6]. På
kardinal Granvellas rekommendation fick han nu i
uppdrag att åt kejsar Karl V förfärdiga åtskilliga
kosmografiska instrument, men strax därpå fängslades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
