Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet) - VIII. Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
store forskaren DAVID LIVINGSTONE’S (1813–73) första
resa 1849 och tysken HENRIK BARTH’S inträngande från
Tunis till Sudan samma år. Under densamma har nästan
hela Afrika genomforskats, så att man numera känner
åtminstone de allmänna grunddragen af världsdelens
geografi [1].
VIII. Amerika.
Syd- och Central-Amerika var till sina grunddrag
genomforskadt redan omkr. år 1542, men därefter dröjde
det så mycket längre, innan detaljforskningarnas
tid här kom. Detta berodde på den spanska regeringens
kortsynta kolonialpolitik, hvilken förbjöd främlingar
att besöka landet och för öfrigt hemlighöll, hvad
man genom spanjorerna själfva uppdagade. Under
tvåhundrafemtio år hafva därför nästan endast munkar
samt en och annan ingeniör eller botanist rest
här, och kännedomen om landets natur blef nästan
stillastående. Ett och annat undantag från denna
regel förekom dock. Ar 1672 sände Vetenskapsakademien
i Paris astronomen JEAN RlCHER till Cayenne, där han
gjorde pendelobservationer för att bestämma jordens
form, men för öfrigt icke förenade några geografiska
forskningar. Endast astronomiska resultat vunnos
likaledes af de resor, som franciskanermunken
LOUIS FEUILLÉ företog till Antillerna och Panama
(1703–5} och till Syd-Amerika (1707–12) och som
ingeniören FRÉZIER (1712–14) gjorde i Chile och
Peru. Det var äfven hufvudsakligen för astronomiska
ändamål, nämligen för verkställande af en gradmätning
under ekvatorn, som den stora franska expeditionen
till Ecuador och Peru afsändes år 1736. Men med den
följde äfven botanisten JOSEPH JUSSIEU för att studera
landets flora och två andra af expeditionens medlemmar
togo hemvägen öfver trakter, som ännu ej besökts
af europeiske lärde. Den ene PIERRE BOUGUER reste
1743 utför Magdalena-floden till Cartagena, och den
andre CHARLES MARIE DE LA CONDAMINE tog vägen utför
Amazonfloden [2] (1744)
På grund af sina iakttagelser
härunder åstadkom han den första på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>