- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
369

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

länge i både England och Frankrike blef namnet för en
sjöatlas, hvilken i det förra landet hette Waggoner,
i det senare Charretier, båda orden en öfversättning
af Waghenaer. Waghenaers karta var dock icke en
verklig sjökarta utan en ograderad kustkarta. Af andra
holländska sjöatlanter nämna vi de två viktigaste
Nieuwe groote Zee-Spiegel af PIETER GOOS (1664) och
Zee-atlas af GERARD VAN KEULEN (1706–12, 5 delar). Den
förra innehåller endast plattkartor, af den senares
163 kartor äro 10 i Mercators projektion.

Frankrikes mest bekante kartograf på l600-talet var
NICOLAS SANSON (1600–1667), hvilken inalles tecknat
143 kartor och dessutom låtit andra utarbeta en mängd
blad, så att han vid sin död lämnade 400 plåtar efter
sig åt sin son GUILLAUME[1], hvilken fortsatte yrket
tillsammans med ALEXIS HUBERT JAILLOT. Frankrikes
egen karta blef på ett framstående sätt utarbetad af
den till Frankrike inflyttade italienaren GIOVANNI
DOMENICO CASSINI (1625–1712), hvilken gaf väckelse
åt de astronomiskt-geografiska forskningarna i detta
land och med stöd af de astronomiska ortbestämningar,
som på hans initiativ under åren 1667–1681 företagits
af JEAN PICARD och DE LA HIRE år 1685 utgaf en
Mappa critica Galliae. Några år senare 1688 grundade
krigsministern LOUVOIS den första kartsamlingen i
Dépot de la guerre i Paris, hvilken från denna tid
blef en centralpunkt för Frankrikes kartläggning.

Äfven Frankrike har vid denna tid att uppvisa ett
framstående sjökartverk Le Neptune francais (1693),
hvilket omfattade västra Europa och är »den första
karta, som uteslutande baserats på vetenskapliga
operationer och utarbetats efter vetenskapens teori»[2].

Tyskland eger icke under 1600-talet någon nämnvärd
kartograf, och äfven för England hafva vi blott
att anteckna ett verk af betydelse, ehuru det är
utgifvit i Florens, men af en engelsman ROBERTO
DUDLEO, Duca di Nortumbria. Dess titel var Arcano
del Mar,
och det skall vara tryckt första gången
1630, men utkom sedan i utvidgad och förbättrad form
1661. Det var ett arbete, som omfattade alla delar
af nautiken, och hvars andra del är en af de första
stora sjöatlanterna under 1600 talet. Alla kartorna
äro i Mercators projektion med utsatta grader.

Under 1700-talet rycker Frankrike främst på
kartografiens område. Vid århundradets början möta vi
först GUILLAUME DE L’ISLE (1675–1726) den äldsta af de
tre bröderna de l’Isle[3],
en lärjunge till Cassini. Han
har från kartan bortstrukit de sista villfarelser,
som kommit in på henne från Ptolemæos, och har
bl. a. återgifvit Medelhafvet dess rätta form[4].


[1] LELEWEL, Épilogue 229. Sanson var dock
mer yrkesidkare än vetenskapsman, och hans kartor
bibehålla därför en mängd fel från äldre tider.
[2] LELEWEL,
Épilogue 240. Den ofvan nämnda
Jaillot var en af medarbetarna i detta verk, hvilket
äfven utkom på hans förlag.
[3] Jfr ofvan sid. 292--293.
[4] Detta möjliggjordes genom de nya ortbestämningar i
Levanten, som fransmannen DE CHAZELLES företagit
1694, och hvilka visade, att Medelhafvets längdaxel
utsträckte sig öfver 41° 41’, medan Ptolemæos satt den till 62°
och de holländska kartograferna ännu till 52°. Än
fullständigare voro de ortbestämningar, som 1701--1702
gjordes i dessa trakter af franciskanermunken LOUIS
FEUILLÉ. -- Redan före de l’Isle begagnade sig NICOLAS
DE FER af Chazelles’ uppgifter på sina kontinentkartor
(1700).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free