Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. Fasta neptuniska bergarter.
1) Sandstenar, konglomerateroch breccior. Sjelfva namnet angifver dessa bergarters textur- och strukturförhållanden. De förekomma under en mängd olika former och artförändringar i nästan alla formationer. I Sverige eger man sandstenar från såväl den äldre som yngre siluriska formationen samt vidare från Jura formationen och kritformationen. Färgen hos dessa sandstenar är röd, grå, hvit, spräcklig, randig eller mångfärgad o s. v. Sandstenarna äro bildade af söngrusad qvartsit, gneiss, granit o. s. v. och bindemedlet består af qvarts, kolsyrad kalk, lera, mergel eller jernoxid m. m. Det är naturligt, att de jordarter, som af sandstenarna bildas, härigenom kunna blifva af en högst olika beskaffenhet, allt efter bergartens natur och sammansättning. Användningen af dessa bergarter till byggnadsmaterial, qvarnstenar, slipstenar o. s. v. är allmänt bekant.
Konglomerater från den siluriska och devoniska formationen i Sverige äro ej så sällsynta, t. ex. i Dalarne, Ångermanland, Småland och från Ekerön samt holmarne Pingst och Midsommar i Mälaren. De lösa konglomeratstenarna från V. Dalelfvens stränder förarbetas till konstsaker vid Elfdalens porfyrverk. Vid Grenna förekommer ett af kalkstensfragmenter bildadt konglomerat. I utlandet förekomma konglomerater af stor utsträckning, t. ex. i södra Europas alptrakter, der den afdelning af de tertiära bildningarna, som kallas nagelfluh, helt och hållet utgöres af en sådan bergart.
Breccior af neptuniskt ursprung förekomma likaledes i de flesta formationer. Ifrån de sednare geolo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
