- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 2 /
166

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Grefvinnan De la Gardie, som var mera högvext
än Eleonora och den unga fröken, steg beslutsamt
upp på bänken, för att kunna se öfver hägnaden.
‘•Hans flagga är engelsk!“ utropade hon.

“Om vi blott hade någon här, som kunde
till-kännagifva vår önskan att blifva tagna ombord,“
inföll Eleonora.

“Jag skall vinka !“ utbrast den förra och begynte
att hvifta med sin näsduk.

I detta ögonblick ankommo Cassette och de fyra
karlarne, anförde af den vänliga Sell.

“Det är en engelsman!“ utropade den unga
flickan. “Han har kommit för nära land, men ännu
kunde han räddas, om far vore tillstädes, som känner
farvattnet.“

Cassette gjorde en vördnadsfull helsning för
damerna och, sedan han kastat en blick på Sell, sade
på fransyska: “Om vi på något sätt kunde komma
ombord till engelsmannen, kunde vi räddas. Men
faran är oss nära. Det lär vara amtmannen från
Husum, grefve Reventlou, som kommer hit i den der
lilla båten från Pelworm.“

Grefvinnan De la Gardie bleknade, men Eleonora
förändrade icke ett drag i sin uppsyn.

“Det förefaller mig,“ sade hon, “som om Gud
sjelf utsänd t vår räddare i nödens stund. Det tillhör
er, Cassette, att föranstalta så, att vi kunna få en båt,
som kan föra oss om bord till det engelska skeppet,
innan amtmahnen kommer. Under den engelska
flaggans beskydd äro vi åtminstone säkra.u

Cassette gjorde en artig bugning och drog sig
tillbaka med de fyra karlarne. Han vidtog med dem
de dispositioner, han ansåg nödiga. De bestodo deruti,
att han lät bära damernas saker ned till yttersta
strandbrädden midt emot skeppet, derifrån han
hoppades kunna igenom tecken vinka till sig en båt.

Grefvinnan Eleonora underrättade Sell om deras
önskan och beslut. Den unga flickan blef bedröfvad
och sade, att hon hoppats få längre behålla sina kära
gäster. “Min far skall nog snart vara här igen,“ sade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free